När alla avtal med Akademiska hus är påskrivna kommer tillgängligheten på Uppsala universitet förbättras i snabb takt, berättar Olof Franzén, projektledare på byggnadsavdelningen och den som leder arbetet med tillgängligheten på Uppsala universitet.
– Vi vet hur vi ska göra, och då kommer det hela gå fort. Men vi måste klara ut vem som betalar vad innan vi trycker på startknappen, säger Olof Franzén.
Förhandlingarna är i sitt slutskede.
Hälften av  Uppsala universitetets 16 000 rum har inventerats efter en mall som Handisam tagit fram. Hela inventeringslistan har lagts in i en handdator. Den som inventerat prickar av punkt för punkt i det digitala proto­kollet. Alla uppgifter har sedan sparats i en databas.

För att beräkna kostnaderna har universitetet satt en prislapp på varje åtgärd. Totalt landar kostnaden  på mellan 130 och 160 miljoner, uppskattar Olof Franzén.
Kostnaderna läggs på hyran, men en av frågorna är hur lång tid universitetet får på sig att betala av större investeringar som hissar och toaletter.
Planer finns redan färdiga för flera byggnader. Först ut är ett våningsplan i byggnaden Ekonomikum, och ett av husen på campusområdet Evolutionsbiologiskt centrum, EBC. 30 rum i Ekonomikum har redan byggts om i ett pilotprojekt. Dörrmiljöer, belysning och glaspartier gjordes tillgängliga.
Som statlig myndighet ska Uppsala universitet som det heter verka för att göra lokaler, information och verksamhet mer tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, enligt en förordning. Men fastighetsägaren, som universitetet hyr en majoritet av lokalerna av, är skyldig att följa Plan- och bygglagen, PBL. Där sägs att fastighetsägaren ska bygga bort enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler.

En av knäckfrågorna är om den som driver verksamheten vill mer än den som äger husen, om man inte kan komma överens om vem som ska betala vad.
Uppsala universitet och Akademiska hus är överens om det mesta, menar Olof Franzén. Värre är det med en annan av fastighetsägarna, Statens fastighetsverk, som äger en mindre del av universitetsbyggnaderna som anses vara kulturhistoriska.
Här har Olof Franzén fått vänta länge på svar sedan han skickat in protokollen från inventeringarna och bett Statens fastighetsverk att räkna på vad det skulle kosta att bygga om.
– De gör sig lustiga över inventeringen, lyfter fram detaljer och tror att det är vi som har hittat på frågorna själva, säger Olof Franzén.
Till SHT säger Statens wfastighetsverk att det var först för några år sedan universitet insåg sitt eget ansvar för tillgängligheten. Och att Fastighetsverket i rollen som fastighetsägare har gjort de åtgärder som de är ansvariga för. Till exempel ska ledstången i universitetshuset där många ceremonier hålls bytas ut.

PBL väger tyngre än förordningen, menar fastighetschefen Jörgen Hammarstedt.
– Enkelt avhjälpta hinder är nummer ett. Men vi har en hög ambitionsnivå att göra åtgärder i känsliga byggnader. Fastighetsverket har bland annat varit med i projektet ”Värdig entré” påpekar han.
Fastighetsverket diskuterar nu också ombyggnationer i flera byggnader, som universitetet kommer att få betala för. Ingenting är klart än, enligt Hammarstedt.
– Men om saker ska genomföras i våra lokaler så vill vi genomföra det själva, säger han.
Han är kritisk till inventeringsmallen Uppsala universitet använder. Den är för detaljerad, menar Jörgen Hammarstedt. Det vore bättre om fastighetsverket och universitetet gjorde en mall tillsammans.
– Man måste ta ställning till vad som är möjligt, allt är inte rimligt i lokaler som är byggnadsminne. Till exempel att dörrvreden ska vara på en viss nivå, som skiljer en decimeter från hur det ser ut idag. Det går inte att sätta igång och flytta alla dörrhandtag.

Handisams generaldirektör Carl Älfvåg tycker att kraven på statliga myndigheter bör förtydligas. Han möter ofta liknade fall eftersom de flesta statliga myndigheter hyr lokalerna av en annan part.
– Det öppnar alltid upp för att huvudman och fastighetsägare kan skylla på varann. Vi diskuterar det här med regeringen. Det har inte gått så bra som vi hoppats, säger han.
Om inventeringsmallarna upplevs som alltför detaljerade så finns det skäl att revidera dem, menar Carl Älfvåg.
– Det är en vettig kritik. Vi ska lyssna på dem som ska använda dem.

Den här artikeln har följande taggar:
tillgänglighet, Statens fastighetsverk, Akademiska hus, Uppsala universitet, Carl Älfvåg

Text: admin