Skuggor på marken av ett gäng människor som umgås.
– Målet är att skapa ett mångfacetterat
boende där det inte är givet att man, bara för att man har en funktionsnedsättning, ska bo i gruppboende. En del av vårt arbete handlar om att jobba upp spår i kommunerna så att det lättare att skapa den här typen av boende, säger Ingrid Nordström, projektledare för Boendeprojektet på Göteborgskooperativet för independent living, GIL.

Med pengar från Allmänna arvsfonden arbetar GIL sedan 2008 med att ta fram en modell för att skapa boendekooperativ för personer som har personlig assistans.
Målgruppen är framför allt yngre personer med omfattande funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter.
Precis som i Örebro har behovet artikulerats av föräldrar som oroar sig för att deras assistansberättigade barn ska bli isolerade den dag de flyttar hemifrån.

– Det finns även missnöje med gruppbostäder som inte svarat upp till behoven. Till exempel har personer med kommunikationssvårigheter blivit sittande ensamma, säger Ingrid Nordström.

För några veckor sedan invigdes det första kooperativet i Härryda strax utanför Göteborg. I samarbete med kommunen och ett privat byggföretag har boendet byggts från grunden. Fastighetsföretaget hyr ut bostäderna, kommunen har puttat in pengar för de gemensamma ytorna och GIL står för assistansen.
– Idéen är att man får med sig sin personliga assistans men man kan också gå ut och ta en promenad med någon annan utan att det blir så stor apparat, säger Ingrid Nordström.

Flera av de boende har känt varandra sedan barndomen, några har träffats på ungdomsrehabilitering eller haft föräldrar som umgåtts.
– Det är också lite av det som projektet handlar om; att få personer att träffa varandra.

Kooperativet har en styrelse som består av föräldrar eller gode män. I de fall där bostaden ägs av ett fastighetsbolag sträcker sig kooperativets ansvar till att hantera gemensamma utrymmen och resurser, men om kooperativet också äger fastigheten blir följer naturligtvis ett större ansvar.
Assistansen sköts helt individuellt och fungerar som om brukarna hade bott i vilken hyreslägenhet som helst.

– Kommunen tjänar ju lite
på den här modellen. Dels finns det individer som inte har mått så bra på kommunala gruppboenden och därför har behövt mer vård, och så tjänar kommunen också en klumpsumma pengar i de fall staten står för assistansen, säger Ingrid Nordström.

Läs mer:

Assistansbolag blir hyresvärd »

Text:

Kommentarer är avstängda.