Lagen om valfrihetssystem, LOV, antogs av riksdagen i fjol och gäller från och med januari i år. Syftet med lagen är att ge användarna möjlighet att välja mellan olika leverantörer av service- och omsorgstjänster och att skapa möjlighet för alternativa aktörer att komma in på banan.
Intresset bland kommunerna har varit stort för att införa valfrihet för brukarna i äldre- och handikappomsorgen. 198 av Sveriges 290 kommuner har fått del av de 280 miljoner kronor som regeringen har avsatt för att stimulera kommunerna att använda den nya Lagen om valfrihetsystem, LOV. Dessutom står ytterligare åtta på tur för att få del av nya pengar.
Men en undersökning från Pricewaterhouse Coopers visar att många kommuner anser sig ha dålig kompetens för att hantera de förändringar lagen medför. Bara 45 procent tycker att de har den kunskap som behövs.
Samtidigt är en av de viktigaste delarna i arbetet med att införa valfrihetssystem att ta fram ett så kallat förfrågningsunderlag. Här ska kommunen beskriva villkoren för de utförare, alltså företag, kooperativ eller föreningar, som vill erbjuda sina tjänster.
De utförare som uppfyller villkoren godkänns av kommunen och får delta i valfrihetssystemet.
Sven Lusensky är projektansvarig på Socialstyrelsen för arbetet med att fördela stimulansbidrag till kommunerna. Han menar att utformningen av förfrågningsunderlagen utformas är av stor betydelse för hur systemet kommer att fungera.
– Den ena extremen är är väldigt kortfattade, vilket är lätt för utförarna att hantera, men där kommunerna har små möjligheter till insyn och kontroll. Den andra extremen består av 100-sidiga dokument med krav som inte ger utförarna någon annan möglighet än att erbjuda en kopia av kommunens verksamhet och då har man ju missat poängen, säger Sven Lusensky.
Socialstyrelsen ska följa upp hur kommunerna utformar villkoren för valfrihetssystemen. Meningen är att kommunerna ska ha kontroll över verksamheten. Därför måste förfrågningsunderlagen innehålla krav på insyn och uppföljning, säger Sven Lusensky.
Kommunen ska också fatta beslut om vilken ersättning utförarna ska få för sitt arbete. En undersökning som Svergies kommuner och landsting, SKL, har gjort visar att ersättningen varierar stort mellan olika kommuner. För omvårdnadsinsatser ligger spannet mellan 166 till 337 kronor per timme medan serviceinsatser ersätts med mellan 235 och 340 kronor i timmen.
Att slå fast en rimlig ersättningsnivå i systemen har visat sig vara en svår uppgift, berättar Sven Lusensky.
– Dessutom ska kommunens verksamhet bedrivas på samma, nivå vilket säkert kommer att skapa problem för många, säger Sven Lusensky.
Det är inte bara kommunerna som upplever svårigheter inför den nya lagen. Även företagen upplever reglerna som krångliga, visar undersökningen från Pricewaterhouse Coopers. Svårigeheterna gör att många befintliga bolag tvekar inför att etablera sig på nya orter. Två tredjedelar av de tillfrågade bolagen har inga planer på nyetableringar.
Läs mer:
Text: admin