Bild av fasade till ABF-huset i Stockholm
ABF-huset i centrala Stockholm är en av alla de platser i landet där bildningsorganisationen driver verksamhet. (Foto: Albert Martinsson)
Porträtt av John Haataja
John Haataja, chef för ABFs utvecklingsavdelning.

Om två år ska samtliga lokaler som bildningsorganisationen använder vara tillgängliga. Ett arbete kräver både utbildning och planering och engagerar alla avdelningar runt om i landet.

Varje år deltar ungefär 750 000 människor i en kurs eller studiecirkel hos Arbetarnas bildningsförbund, ABF. Kurser, föreläsningar och kulturevenemang genomförs över hela landet, på små orter och i stora städer.

Men trots att många av ABFs medlemsorganisationer representerar personer med funktionsnedsättning har det inte varit självklart att de lokaler som används i verksamheten har varit tillgängliga och användbara för alla.

När bildningsorganisationen 2010 höll sin förbundsstämma i Stockholm valdes en lokal med en otillgänglig huvudentré. Besökare i rullstol hänvisades till en alternativ entré vilket retade upp inte minst DHR, som är en av ABFs medlemsorganisationer. Incidenten var droppen för DHR som med hänvisning till sin policy att inte acceptera särlösningar övervägde att lämna ABF och istället söka sig till ett annat studieförbund. Ett hot som skulle visa sig få effekt.

När DHR återkom med en motion som krävde handling från ABF i tillgänglighetsfrågorna ställde sig bildningsförbundet bakom.

2012 antog förbundsstämman en tillgänglighetspolicy som lovade att göra både lokaler och verksamhet tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. En handlingsplan togs fram med konkreta mål som bland annat säger att alla lokaler ska ha full tillgänglighet vid utgången av 2016.

För att nå dit ska alla avdelningar ha en person som ansvarar för tillgänglighetsfrågorna och alla lokaler ska inventeras och dokumenteras i en publik databas.

2013 inleddes arbetet, bland annat genom att utbilda en eller två ansvariga personer från varje ABF-avdelning. Steg två är att inventera tillgängligheten i lokalerna, först i de egna, sedan i de hyrda.

– Till att börja med handlar det om fysisk tillgänglighet. Hur breda är dörrarna? Finns det hiss? Går det att ta sig in på ett vettigt sätt? Hur ska jag veta var lokalen ligger om jag är blind till exempel, säger ABFs utvecklingschef John Haataja.

Med inventeringen som grund ska alla avdelningar ta fram en egen handlingsplan för hur tillgängligheten ska förbättras. De ska även ta fram en budget för arbetet.

– Avdelningarna inom ABF är egna juridiska personer så är det deras ansvar att genomföra det här, säger John Haataja och tillägger:

– Sedan är det vi på förbundsexpeditionen är de som ska samla in och följa upp arbetet, redovisa till förbundsstyrelsen och i slutändan till nästa förbundsstämma.

Parallellt med inventeringen pågår ett arbete med att ta fram metoder för att mäta hur tillgängligheten utvecklas, både ur en kvantitativ synvinkel och en kvalitativ.

– Vi har även sagt att vi ska titta på bemötande men där finns ingen databas att registrera uppgifter i. I dagsläget får avdelningarna inventera och göra en självskattning. Sedan får vi återkomma nästa år med en metod för hur vi kan mäta och bedöma, säger John Haataja.

Ett problem är att förmedla kunskap inte bara till förtroendevalda och personal, utan även till alla de 32 000 cirkelledare som jobbar för ABF.

– En del av cirkelledarna är ofta på ABF medan andra inte är hos oss så ofta. Oavsett ska de ju också känna till det här. Det ligger också på avdelningens ansvar att prata med cirkelledarna och informera dem om vad som gäller, både vad gäller den fysiska  tillgängligheten men också om bemötandefrågorna, säger John Haataja.

Dessutom måste kunskapen hållas vid liv i organisationen.

– Personer slutar, du har cirkelledare som kommer och går. Då måste du upprätta ett system så att alla blir informerade vid något tillfälle.

Ansvaret att genomföra förbättringar i tillgängligheten ligger på avdelningarna. Det är även de som ska stå för eventuella kostnader

– Vi har pengar i budgeten centralt som vi har använt i år för utbildningar, material och handledning. Även för nästa år har vi en budget för att till exempel utbilda nyanställda. Sedan ramlar det ner till avdelningarna att de ska göra egen budget på det här området, säger John Haataja och tillägger.

– Det finns även en del pengar av de statliga medlen som kan användas till det här arbetet.

Även för en icke vinstdrivande verksamhet som ABF har tillgänglighet ett värde.

– Vi har sett att värdet är jättestort. Vi möter miljontals människor i verksamheten och alla ska ha möjlighet att komma till ABF, säger John Haataja.

Fakta om ABFs tillgänglighetsplan

Policyn antogs vid förbundsstämman 2012 och har som övergriipande mål att att all verksamhet och alla lokaler ska vara tillgängliga och fungera för personer med funktionsnedsättning så att alla kan delta i verksamheten på lika villkor.

Enligt policyn ska … 

… alla deltagare garanteras full tillgänglighet till verksamheten .

… ABF­-avdelningarna avsätta resurser och planera för tillgänglig studiecirkelverksamhet och tillgängliga möten.

… varje ABF-­avdelning ha en kontaktperson med särskilt ansvar för tillgänglighetsfrågor.

Konkreta mål:

Alla lokaler ska ha full tillgänglighet senast vid utgången av 2016 och vara dokumenterade i Tillgänglighetsdatabasen.

ABFs hemsida och andra e-tjänster ska vara tillgängliga vid utgången av 2016.

Förtroendevalda, personal och cirkelledare ska 2016 ha erbjudits utbildning om tillgänglighet.

Text:

Kommentarer är avstängda.