Delegationen har jobbat i mer än fyra år med att ta fram förslag för hur respekten för de mänskliga rättigheterna ska öka i Sverige. I slutbetänkandet som presenterades i går föreslår man en ny "struktur för hållbart skydd" av de mänskliga rättigheterna.
Konkret innebär detta att man bland annat vill skapa en ny myndighet – Kommissionen för mänskliga rättigheter – sprida kunskap om de mänskliga rättigheterna och genomföra förändringar av lagstiftningen.
– Det krävs förtydliganden i lagstiftningen så att till exempel myndighetsutövare faktiskt ser att mänskliga rättigheter har med deras frågor att göra, säger delegationens ordförande Elisabeth Abiri.
Som exempel på lagar som behöver förtydligas nämner delegationen de som reglerar frihetsberövanden och tvångsvård, men också mer övergripande lagar som kommunallagen och instruktioner till myndigheter.
Den nya myndigheten – Kommissionen för mänskliga rättigheter – ska främja säkerställandet av mänskliga rättigheter i Sverige. Det innebär att den ska undersöka och rapportera om situationen för alla mänskliga rättigheter i hela samhället utan avgränsning. Den ska även kunna föreslå ändringar i lagen som krävs för att Sverige ska efterleva de mänskliga rättigheterna.
– Kommissionen ska vara själva navet i en strukturförstärkning. Den ska driva på så att mänskliga rättigheter alltid finns med vid all myndighetsutövning, säger Elisabeth Abiri.
Dessutom ska kommissionen främja forskning och information och ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter i samhället. Detta är ett område som är eftersatt idag. Det finns en stor kunskapsbrist om mänskliga rättigheter, konstaterar Lars Stjernkvist, som är ledamot i delegationen.
– Vi tror gärna att bara för att ett beslut är demokratiskt fattat så är det gott. Så är det tyvärr inte. Erfarenhet visar att även i en demokrati fattas beslut som går emot de mänskliga rättigheterna, säger Lars Stjernkvist.
Några enskilda fall ska dock kommissionen inte driva. Den uppgiften lämnas till DO och JO.
För att Kommissionen ska kunna arbeta självständigt föreslår utredarna att den organiseras under riksdagen. Detta är ett led i att uppfylla de så kallade Parisprinciperna.
Förslaget berör även tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Och även om delegationen inte direkt har tittat på frågan om att lagstifta mot otillgänglighet konstaterar man att krav på tillgänglighet automatiskt följer om respekten för mänskliga rättigheter ökar.
I förslaget poängteras även det civila samhällets roll i arbetet för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna följs. Men för att detta ska vara möjligt behöver staten se över hur organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter ska kunna finansiera sitt arbete.
– Civilsamhället behöver formulera sig i frågan och vi föreslår därför att man även ser över statsbidragen för att möjliggöra detta arbete, säger Elisabeth Abiri.
Här hittar du hela utredningen »
Den här artikeln har följande taggar:
mänskliga rättigheter, Elisabeth Abiri
Text: admin