Från sitt kontor i Aten leder Yannis Vardakastanis sedan 18 år den grekiska paraplyorganisation National Confederation of Disabled People (NCDP), som representerar organiserade funktionshindrade och kroniskt sjuka personer, liksom deras anhöriga, från hela landet.
Yannis Vardakastanis, som själv är blind, är dessutom ordförande i European Diasbility Forum, EDF. Han sitter även med i det globala nätverket International Disability Alliance, IDA.
– Så jag ser på den ekonomiska krisen utifrån ett större sammanhang, påpekar han.
– Men det råder ingen tvekan om att Grekland är det land som hittills drabbats hårdast.

Den 21 februari godkände EUs finansministrar nya stödlån på 130 miljarder euro till Grekland, vilket innebär att det akuta hotet om statsbankrutt för tillfället är avvärjt.
Förutsättningen var att den grekiska regeringen röstade ja till de åtstramningar som EU, Europeiska Centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) krävde.
Det gjorde Grekland, vilket har inneburit löne- och bidragssänkningar, skattehöjningar, budget- och personalnedskärningar i offentliga verksamheter, indragna förmåner, försämrad arbetsrätt, liksom politiska slitningar och våldsamma demonstrationer utanför parlamentet på Syntagma-platsen i Aten.

Yannis Vardakastanis nämner två områden där situationen för hans medlemmar tydligt försämrats.
Det första är arbetsmarknaden.
– Funktionshindrade personer är alltid de sista att få jobb och de första att förlora dem. Under krisen har de ingen chans, sammanfattar han.
Därmed försämras naturligtvis ekonomin.
– Bidragen har vi visserligen hittills kunnat skydda, men lönerna för alla andra sjunker och därmed minskar familjernas totala ekonomi.Ändå anser Yannis Vardakastanis att NCDP varit framgångsrika i sin kamp mot försämringar. Det beror på stark sammanhållning inom NCDP.
– Vi är totalt hängivna samarbetet mellan alla organisationer på handikappområdet. Vi tror på solidarisk kamp och enad front på alla plan, vid alla tidpunkter, konstaterar Vardakastanis.

När det stod klart att Grekland var på väg in i krisen så deltog funktionshinderrörelsen i protesterna, men enbart för att motverka nedskärningar för Greklands funktionshindrade. Och det har lyckats bra.
Medan övriga grupper drabbats av nedskärningar så har landets funktionshindrade hittills nästan alltid  fått kompensation genom undantag eller skattelättnader.

De första nedskärningarna, i maj 2010, kom mycket överraskande så dem hann NCDP inte stoppa. Det innebar att 14 pensionsutbetalningar per år minskades till 13, alltså ett bortfall på 670 euro.
– Men alla efterföljande försök att skära i våra rättigheter har blivit stoppade. Alla med funktionsnedsättning har blivit undantagna från de nedskärningar som därefter gjorts, säger Vardakastanis.
– Det bästa vi gjort var att skydda bidraget för 210000 personer med ofattande funktionshinder. Det bidraget har till och med höjts, både för 2010 och 2011. Det var möjligt genom att vi tecknade ett fyraårigt avtal med regeringen 2003, vilket sedan förlängdes 2007 för ytterligare fyra år.
– Det kommer inte att höjas i år, men inte heller sänkas. Så det är vi väldigt nöjda med.

Ett annat exempel som Yannis Vardakastanis gärna framhåller är att nivån på bidrag till rörelsehindrade tidigare var kopplat till den lagstadgade minimilönen i landet. När denna lön i februari sänktes med 22 procent så riskerade även bidragen att sänkas. Det lyckades NCDP förhandla bort. Samma sak hände när politikerna beslutade att minska pensionerna med tolv procent.
– Det finns något att lära från oss: Lokala, regionala och centrala organ har stått enade och talat med en röst genom hela krisen. På så sätt har vi nått framgång, poängterar Vardakastanis.

Men det finns även exempel på försämringar.
Grekland har exempelvis kvar en rad institutioner, där runt 2 500 människor lever. Främst handlar det om personer med psykiskt funktionsnedsättning. Hittills har ingen institution stängt, men de har drabbats av minskad budget och personalnedskärningar.
– Vi har organiserat stora demonstrationer där tusentals personer deltagit, men det har inte hjälpt, konstaterar Vardakastanis.
Ett annat exempel på misslyckande är de många utslaga människor som överallt tigger på Atens gator. Många av dem har uppenbart en funktionsnedsättning, men de lever i djup misär – hungriga, smutsiga och utan tak över huvudet. Denna grupp har ökat.

Tidigare i år föreslog Greklands regeringen dessutom att exempelvis pedofiler, pyromaner och sado-masochister ska räknas som ”funktionsnedsatta”. Detta skedde i samband med att ett regelverk från 1993 skulle uppdatera.
På några dagar spreds nyheten över världen. Regeringen tvingades backa och förklara att dessa beteenden inte alls berättigade till bidrag. Yannis Vardakastanis, som intervjuades av bland andra BBC och New York Times, kallar uttalandet för ”ett enormt misstag”.
– De har backat från förslaget. Men nu vet de att vi kan mobilisera världspressen. Det vi kan använda oss av i andra sammanhang, skrockar han.
Men framtiden är allt annat än munter. Det råder idag enorm osäkerhet i Grekland och de framsteg som gjorts under årtionden riskerar att när som helst gå om intet.

Funktionshinderrörelsen ser därför som sin uppgift att kämpa för fortsatta undantag från de nedskärningar som otvivelaktigt kommer att drabba folket under många år framåt.
– Fast kampen måste föras med ödmjukhet och respekt. Det vi hittills uppnått beror på att vi varit synliga och enade, men resultatet beror inte enbart på oss, säger Yannis Vardakastanis.
– Vi ska inte bara övertyga regeringen, utan även resten av samhället. Vi behöver solidaritet från dem som själva lider, så vi måste vara ödmjuka men stolta.

Taggar: världen, Grekland, ekonomi

Text: admin