Idag röstar riksdagen om arbetsmarknadsutskottets tillkännagivande där oppositionen kräver att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett lagförslag som klassa bristande tillgänglighet som diskriminering. Samtliga fyra regeringspartier väntas rösta emot tillkännagivandet trots att såväl Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet tydligt uttryckt att de vill att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering.

Under debatten inför beslutet stod just de tre partierna i centrum för oppositionens attacker mot regeringen.
– Ansvarig minister Erik Ullenhag brukar hänvisa till att frågan bereds i Regeringskansliet och att det inte är någon hemlighet att ministern och Folkpartiet anser att bristande tillgänglighet kan ses som diskriminering. Han har makten över dessa frågor. Ändå förhalar han denna fråga, sa Ann-Christin Ahlberg (S) och fick understöd av Agneta Luttropp (MP).
– Det kan inte vara lätt att tycka något och uttrycka något annat. Alliansföreträdarna säger: Bristande tillgänglighet är diskriminering – ja, men inte just i dag.

Regeringspartiernas motstånd mot tillkännagivandet bygger i stort sett på ekonomiska argument. Den beredning av utredningen Bortom fagert tal och de analyser av kostnader som gjorts av Statskontoret och SKL bereds sedan snart två år inom regeringskansliet och det arbetet måste slutföras innan ett lagförslag kan presenteras, menade de.
– Folkpartilinjen är klar. Vi är för att bristande tillgänglighet ska betraktas som diskrimineringsgrund, men samtidigt vill vi avvakta och se vad regeringsunderlaget ger för besked, sa Ismail Kamil (FP).
– Låt oss nu vänta och avvakta den utredning som är på gång! Vi kommer tillsammans att se till att det blir bra för handikapprörelsen när den kommer, tillade han.

Samtliga regeringspartier menar att ett lagförslag måste följas av avsättningar i statsbudgeten.
– Om oppositionens förslag ska ha någon trovärdighet måste svar ges på hur stora kostnaderna är och vem som ska betala. Vi noterar att de flesta oppositionspartierna inte har anslagit en krona till detta i sina budgetar, sa Andreas Carlsson (KD) vilket föranledde Agneta Luttropp (MP) att fråga:
– Vad händer om det kostar mycket? Struntar ni då i att det är diskriminering?
– Jag sade att det inte handlar om att sätta ett tak för hur mycket det får kosta utan veta hur mycket det kostar för att kunna budgetera för det och för att kunna genomföra det, svarade Andreas Carlsson (KD).

Bilden av vilka kostnader som följer av en lagändring skiljer sig mycket beroende av vem man frågar. Bortom fagert tal menar att en lagändring inte ger upphov till några nya kostnader eftersom förbudet mot diskrimnering kopplas till bestämmelser i gällande lagstiftning medan Statskontoret och SKL varnar för mycket stora kostnader för både stat, kommuner, landsting och privata aktörer när fastighetsbeståndet ska rustas upp.
– Det är viktigt att vi ser till att få en mer samlad bild som ger ett underlag som vi kan gå till beslut på. Det kommer att ta lite tid. Det brukar utredningar göra. Det vi som sitter i de fyra allianspartierna kan ta på oss är att se till att det inte tar så lång tid som det ibland har förmåga att göra, sa Annika Quarlsson (C).

Och Moderaterna, som var det enda parti i debatten som inte uttryckligen ställer sig bakom att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering, menar att befintlig lagstiftning täcker stora delar av behovet och att kommuner och landsting "får ta sig i kragen" för att rätta till otillgängligheten.
– Att förbättra tillgängligheten är mycket angeläget, men det gäller också att ta ekonomiskt ansvar och i så fall anvisa medel till en så stor och omfattande reform som det handlar om, sa partiets representant Gustav Nilsson.

Oppositionen framhöll vid flera tillfällen att de i tillkännagivandet betonar ekonomiskt ansvar och budgetbalans. Men de framhöll också att det finns vinster att göra med ökat tillgänglighet.
– Det är inte någon rättighet för de här aktörerna att diskriminera personer med funktionsnedsättningar. Det handlar om grundläggande rättigheter, och det är vi överens om i tal. På sikt är det också rimligen en stor samhällsekonomisk vinst om skolan, arbetslivet, andra offentliga lokaler och nyttigheter görs tillgängliga för fler, sa Josefin Brink (V).
–  Min och riksdagsmajoritetens bestämda uppfattning är att det här beslutet ska genomföras skyndsamt, det vill säga av nuvarande regering, sa Brink.

Taggar: tillgänglighet, diskriminering, riksdagen, Bortom fagert tal

Text: admin