Under hösten har det franska ordförandeskapet i EU lett förhandlingar om det förslag till nytt direktiv som kommissionen lade fram i somras. Det nya direktivet ska skydda mot diskriminering och garantera lika behandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
I förslaget ställs krav på att varor och tjänster som erbjuds allmänheten också ska göras tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Att vägra att göra en sådan anpassning ska ses som diskriminering.
Kraven på tillgänglighet får dock inte vara orimliga, heter det i förslaget. Hänsyn ska bland annat tas till en verksamhets storlek och vilka kostnader det handlar om. Åtgärder mot diskriminering får inte vara en orimlig börda eller kräva grundläggande förändringar hos den berörda verksamheten. Det ska dessutom vara möjligt att tillhandahålla tjänster på alternativa sätt.
Den europeiska handikapprörelsen gick tidigt ut och markerade sitt missnöje med förslaget. Kraven på tillgänglighet var inte tillräckligt långtgående och dessutom svåra att tolka, menade den europeiska paraplyorganisationen EDF, där bland annat svenska HSO ingår. På vissa punkter brister också överensstämmelsen med FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.
Medlemsländernas regeringar har i huvudsak ställt sig positiva till förslaget i princip. När det gäller detaljer och specifika regleringar har det däremot rests många frågor och invändningar. Inte minst gäller det de delar som reglerar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. Kostnader och tidsgränser har skapat oro i flera länder.
Frankrike har under hösten lagt fram förslag till alternativa skrivningar för att samla medlemsländerna. Bland annat vill man bättre anpassa bestämmelserna till FN-konventionen och tydliggöra de praktiska konsekvenserna. Men man har också lagt förslag om att förlänga den period inom vilken anpassning av befintliga byggnader ska göras.
Den svenska regeringen anser liksom många andra att det är angeläget att EU säkerställer en gemensam miniminivå för skyddet mot diskriminering, oavsett diskrimineringsgrund. Gemensamma minimiregler har positiv inverkan på den fria rörligheten inom EU, anser regeringen, som dock anser att det är viktigt att medlemsstaterna kan gå längre i arbetet med att främja likabehandling än vad direktivet anger.
När det gäller bestämmelser om bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder säger man sig inte kunna ta ställning innan man närmare har granskat vilka ekonomiska konsekvenser ett förbud kan få.
Det lär alltså dröja innan ett nytt direktiv kan antas. Farhågor finns också att ett direktiv för likabehandling som alla 27 EU-länder kan enas också är ett urvattnat direktiv.
Kanske kommer direktivet att sluförhandlas under Sveriges ordförandeskap i EU under andra halvåret 2009.
Under våren ska dessutom Europaparlamentet ta ställning till förslaget. Ett yttrande väntas i mars men redan finns förslag för hur direktivet kan förbättras. Parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor vill till exempel att medlemsstaterna tillämpar principen "Design för alla" för att göra varor och tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Text: admin