Filmremsor– Vi vill visa hur föreställningar på film präglar våra föreställningar om funktionsnedsättningar i verkligheten. Vi super i oss en massa saker när vi ser på film och får i oss värderingar som vi inte tänker på, säger Margareta Persson, som leder projektet ”Handikapphistoria i kulturarvet”,  som är en av arrangörerna bakom festivalen.

Under helgen 8-9
oktober visas sammanlagt 13 filmer som på något sätt skildrar människor med olika funktionsnedsättningar på Historiska museet i Stockholm. Bland filmerna finns äldre alster som Repulsion av Roman Polanski (1965) och Mask av Peter Bogdanovich (1985), men här visas också den svenska filmen I rymden finns inga känslor av Andreas Öhman (2010). Dessutom blir det dokumentärer och informationsfilmer.
– Poängen är att uppmärksamma och inte minst ifrågasätta de bilder och representationer som ges i filmer av funktionshinder och personer med olika funktionsnedsättningar, säger Claes Ohlsson etnolog och handikapphistoriker som ingår i festivalledningen.

För när funktionsnedsättningar visas på film handlar det ofta om stereotyper, menar han. Det kan handla om bilden av den tragiske förloraren, eller det oskyldiga barnet som drabbats av sjukdom eller funktionsnedsättning. Men lika vanligt är den ondskefulla skurken eller hjälten som sin funktionsnedsättning till trots gör heroiska insatser.
– Sedan har vi de skrämmande. De syns i festivalens äldsta film Freaks, som var meningen att vara en skräckfilm när den gjordes i början av 30-talet, säger Claes Ohlsson.
– Under hela filmhistorien har det sett likadant ut. Det är en ganska dyster historik från stumfilmen fram till idag. Istället för att ifrågasätta har filmen spätt på och förstärkt de bilder och fördomar om funktionshinder som finns i samhället, säger han.
Visserligen har det blivit lite bättre över tid. De skrämmande karaktärerna i 30-talets Freaks ser man kanske inte så ofta nu förtiden.
– Det har ju onekligen hänt en del men inte så mycket som man kunnat förvänta sig eftersom det finns ett historisk eftersläpning. Vi har kommit längre i samhället än vad som syns i filmen, säger Claes Ohlsson.

Men med "Föreställningar om funktionshinder" ska frågan upp till debatt. Alla filmer som visas på festivalen kommer att introduceras av sakkunniga människor och arrangörerna hoppas på givande diskussioner.
– Vi hoppas kunna  ifrågasätta den stereotypa bilden av personer med funktionsnedsättning i film och bli medvetna om vad vi ser och tar till oss. Det gäller inte bara filmen utan media i stort, säger Claes Ohlsson som också hoppas inspirera svenska filmmakare att förändra bilden av funktionsnedsättning i sina filmer.
– Nu kan man inte tvinga dem, de har sin konstnärliga frihet, men man skulle gärna vilja se mer realistiska bilder.

Nu är målgruppen för
filmfestivalen bredare än den begränsade skaran svenska filmmakare.
– Vi vänder oss till en filmintresserad allmänhet och till människor inom funktionshinderrörelsen. Det är inte säkert att man avslöjar schabloner bara för att man har en funktionsnedsättning, säger Margareta Persson.

Mer info om festivalen finns på Historiska muséets hemsida.

Taggar: kultur, handikapphistoria

Text:

Kommentarer är avstängda.