Kommuner är alltmer pressade av ökade kostnader för personlig assistans, och fyra av tio kommuner anser sig inte ha råd att uppfylla intentionerna i LSS-lagstiftningen.

I takt med att Försäkringskassans bedömningar av rätt till personlig assistans blir allt strängare, och fler hamnar under 20-timmarsgränsen, får kommunerna ett allt större ansvar för att upprätthålla goda livsvillkor. Det skriver Riksförbundet FUB för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning på Dagens Samhälles debattsida på tisdagen.

Förbundet har för andra året i rad genomfört en enkätundersökning bland Sveriges kommuner om konsekvenserna av Försäkringskassans bedömningar. Den visar att fyra av fem kommuner anser att Försäkringskassans striktare bedömningsgrunder övervältrar ansvar och kostnader för personlig assistans till kommunerna. Fyra av tio kommuner anser inte att de kan uppfylla intentionerna i LSS-lagstiftningen av ekonomiska skäl, och nästan var tionde kommun frångår LSS för att istället bedöma enskildas behov utifrån Socialtjänstlagen (SoL) som ställer lägre krav när det gäller livsvillkor.

Nu kräver FUB att regeringen tidigarelägger redovisningen av den LSS-utredning som i nuläget ska vara klar i oktober 2014. De vill också att det görs en översyn av lagtexten så att intentionerna i LSS-lagstiftningen efterlevs. Dessutom vill förbundet öka kompetensen hos LSS-handläggare för mer rättssäkra beslut, och de förespråkar en snabbutredning om en lägre brytpunkt – 10 istället för 20 timmar – för den statliga assistansersättningen. På det sättet skulle utvecklingen hindras där allt större kostnader läggs på kommunerna, skriver FUB, och antalet överklaganden skulle minska.

Text:

Kommentarer är avstängda.