De prisbelönta båtarna har utvecklats under flera år.

– Det känns väldigt stimulerade att våra idéer fallit så bra ut, säger Tor Öyvin på varvet Bröderna Aa som byggt båtarna. Det stimulerar oss till ytterligare innovationer.
Så här säger juryn i motiveringen till priset: ”Snabbfärjorna i Rogaland har satt en norm för universellt utformade snabbfärjor i Norge och andra länder…man har utformat båtarna så att alla passagerare kan resa självständigt…Kollektivtrafiken i Rogaland har definitivt infriat sitt motto: Ett transportmedel för ALLA”.
Den kollektiva båttrafiken i Norge har alltid spelat central roll i förbindelserna mellan ö- och kustsamhällena då vägnätet ofta varit dåligt. Båtarna har tuffat runt som pålitliga sjöbussar. Fast med tillgängligheten ombord har det varit si och så även om den stadigt förbättrats.

Inför den senaste upphandlingen av båttrafik i Rogaland i södra Norge med farkoster för färre än 400 passagerare skrev myndigheten helt enkelt därför en lista med krav på förbättringar för personer med funktionsnedsättning. Det förde med sig att de privata anbudsgivarna tvingades uppgradera flottorna i samarbete med funktionhinderorganisationer och beställaren och i synnerhet med varvet där Tor Öyvin berättar så här om den vinnande modellen:
– Den första generationen lanserades för fyra år och har fortlöpande förbättrats. De senaste har hydraulisk landgång som kan vinklas för lättare av- och påstigning vilken är bra vid olika vattenstånd. Den är också försedd med sammanhållet däck utan trappor och trösklar. Det finns särskilda platser för rullstolar ombord, hörselslingor och monitorer med till exempel reseinformation. Vidare är kioskdisken olika hög. Invändigt har färger, kontraster och mönster, anpassats för att underlätta för synskadade att orientera sig. De hjälps vidare av ljuspunkter som bildar ledlinjer och taktila skyltar med punktskrift.

Lars Rödne på familjerederiet Rödne & Söner är en av leverantörerna av den nu prisade båtlinjetrafiken. Han säger så här om båtarna:
– De har tagits emot väl av passagerarna. Det tycker jag som leverantör är toppen eftersom kundnyttan är central för oss. Det är ju allmänheten som betalar för trafiken då ska den ju också få det man vill ha. Jag tror vidare att lanseringen av moderna, anpassade båtar av den här typen, sätter fart på omsättningen av gamla omoderna båtar vilken ju är bra.
Arne Lein är ordförande i Norges Handikappförbund som varit samarbetspartner i planeringen av de nya båtarna:
– Jag ser verkligen en positiv utveckling här det gäller båtarna i kollektivtrafiken. Tillgängligheten för våra grupper har förbättrats avsevärt. Jag tycker också att det är bra att ”handikappanpassning” får pris av Designrådet. Det lyfter våra frågor till en högre nivå där vi får större uppmärksamhet. Och det är bra, för vi har mycket kvar att göra på andra håll. Ta till exempel standarden i gamla hus, omoderna järnvägsstationer och inte minst frågan och rätt till personlig assistent. Ni har den i Sverige, men inte vi.

I Sverige är det Styrsöbolaget i Göteborg och Vaxholmsbolaget i Stockholm som kör båtar i kollektivtrafik. Styrsöbolaget har för övrigt två tidiga modeller av den nu uppmärksammade norska båten som bolaget beskriver som ”flexibel, bränslesnål och mycket väl anpassad för handikappade”. Båda bolagen säger att de ligger långt fram när det gäller tillgängligheten på sina båtar och att de rent allmänt i det avseendet inte känner någon konkurrens från Norge.

Taggar: kollektivtrafik, Norge

Text: admin