I somras granskade DHRs Stockholmsavdelning 331 uteserveringar, av dem var 70 stycken inte tillgängliga för personer som använder rullstol. Och när lokalpolitikerna på Kungsholmen några månader senare promenerade i några av de krogtätare kvarteren, tillsammans med det lokala handikapprådet och trafikkontoret, hittade de inga tillgängliga uteserveringar alls.
Politikerna skrev ett skarpt pressmeddelande om att de inte kunde acceptera att människor stängdes ute från sommarserveringarna. Nu skulle de agera.
Några av anmälningarna berodde på missförstånd. Men efter sommaren fick 41 av de 331 restaurangägarna i Stockholm brev från trafikkontoret där de ombads förklara varför deras uteserveringar inte var tillgängliga. Många var uppbyggda, men saknade ramp.
– Inför säsongen 2010 kommer vi att ha en tydligare dialog med restaurangägarna, säger Lars-Olov Norling på Stockholms stads trafikkontor.
Lars-Olov Norling fick 17 svar. De flesta säger att de ska bättra sig, någon har bara skickat in ritningen över sin uteservering. Han vet att flera restaurangägare har haft kontakt med DHR. När den här sommarens uteserveringar ska granskas kommer också trafikkontoret att stämma av ansökningarna med det egna handikapprådet och DHR.
– Vi är inga tillgänglighetsexperter. DHR kan det mycket bättre, det vi trodde var tillgängligt kanske inte är det, säger han.
Kungsholmspolitikerna funderade på att polisanmäla några av restaurangägarna, men gjorde det aldrig, berättar Regina Kevius, (M), ordförande i stadsdelnämnden. Hon tycker det är bättre att ge råd och tips till restaurangägare och handlare. I vår följer politikerna upp vad som hänt efter DHRs granskning.
– Som politiker kan vi se till att det finns planer, regler och riktlinjer. Men jag tror inte alltid att restaurang- och kaféägarna har fått tillräckligt med information, säger hon.
Politiker och tjänstemän tar hjälp av handikapprörelsen. Och nu ökar intresset för personer med funktionsnedsättningar som en konsumentgrupp från flera håll.
Konsumentverket och Svensk Handel och har just inlett ett samarbete under rubriken ”Tjäna på en tillgänglig butik”. Tillsammans ska de träffa butiksägare, centrumledare och fastighetsägare.
Under våren undersöker de handlarnas inställning till tillgänglighet, vad handlarna fått för information och vad de gjort för att öka tillgängligheten i sina butiker.
Och kunder med funktionsnedsättning kommer att tillfrågas om vad som krävs för att butikerna ska bli mer tillgängliga.
– Handlarna vill veta vad kunderna tycker, inte vad Konsumentverket och Svensk Handel tycker, konstaterar Anna-Carin Widmark, ansvarig på Konsumentverket.
Varje år handlar personer med funktionsnedsättningar för 90 miljarder kronor, beräknar Svensk Handel. Lägger man till vänner och anhöriga som handlar samtidigt närmar sig summan 140 miljarder.
– Det är en drivkraft så god som någon för att göra butikerna tillgängliga. Nu tycker jag att vi måste skärpa oss. Ingen förlorar på det här, säger Meta Troell, omvärldsanalytiker på Svensk Handel.
Svensk Handel vill inte att diskriminering skrivs in i diskrimineringslagstiftningen, utan tror på dialog med handlarna. Intresset för tillgänglighet har ökat hos Svensk Handel, enligt Meta Troell. Själv tog hon på sig ”hinderglasögonen” efter att ha bjudits in till Bygg Klokt för flera år sedan.
Nu reser hon landet runt och uppmanar köpmannaföreningar och butiksägare att tänka till när de möblerar sina butiker så att personer i rullstol kan ta sig fram. Att kontrastmarkera trappsteg och plocka bort bländande belysning. Att inte ställa klädställningar framför trappor som har ledstång. Och att skaffa kortterminaler som går att vinkla när de köper nya nästa gång, så att kunden i rullstol inte behöver tala om sin kod.
Ökad tillgänglighet ger bättre vinst av flera skäl. I en glest möblerad butik tar kunderna lätt ett varv till och på handlarspråk betyder det att de köper mer. Meta Troell hoppas också att hon snart får se en skyltdocka i rullstol.
– Det vore ett enkelt sätt för handeln att välkomna alla, säger hon.
Dessutom borde alla butiker ha en karmstol, tycker hon. Också de hippaste klädbutikerna. Om det är mormor som betalar så vill mormor sitta ned innan det är dags att plocka fram plånboken, resonerar Meta Troell.
Bland handlarna möter hon okunskap och osäkerhet – också hos de största kedjorna – men ingen ovilja, berättar hon.
Det händer att handlarna vill göra butikerna mer tillgängliga än vad fastighetsägaren vill.
Vem som är ansvarig för vad är inte helt tydligt i föreskrifterna om enkelt avhjälpta hinder, tycker Meta Troell. De flesta känner inte till bestämmelserna, och av dem som gör det, tror väldigt många att de börjar gälla först 2010, är hennes erfarenhet.
Numera har Svensk Handel och Bygg Klokt ett samarbete som båda parter tycker de drar nytta av. Deras första möte ledde till att Täby centrum inventerades och byggdes om. Kontrastmarkeringar, ledstänger, ramper och entréer förbättrades.
Hissar och bankomater har bytts ut efter hand. Svensk Handel använder ofta Täby centrum som exempel.
Bygg Klokt jobbar på uppdrag av fastighetsägarna. Men att Svensk Handel samtidigt kan ”tala med handlarna på handlarnas språk” har gett tillgängligheten en skjuts framåt, tycker Tommy Hagström, handläggare på Bygg Klokt.
– Nu har handlarna fattat att det är en kommersiell vinst för dem. De ser en kundgrupp som de vill nå och vara överens med, säger Tommy Hagström.
Butiker som gjorts tillgängliga har ökat omsättningen med mellan 10 och 500 procent visar Bygg Klokts uppföljningar. Läckö slott som flyttade sin museishop ned en trappa till markplan sticker ut med 500 procent.
Butiker i halvplan är svåra att göra tillgängliga, menar Tommy Hagström. Men i stora köpcentrum som renoveras och byggs om nästan hela tiden är det inte svårt att öka tillgängligheten.
Avgörande är att det som byggs om också skrivs in i köpecentrumets fastighetsplan, så att det inte blir en engångsföreteelse utan underhålls regelbundet.
Tommy Hagström betonar att han är ideologiskt intresserad av en ökad tillgänglighet. Viktigast är att få folk att förstå, och då kan argumenten behöva breddas, menar han.
– Vi som driver de här frågorna måste göra det, eftersom de gamla argumenten inte har räckt till, säger han.
Den här artikeln har följande taggar:
tillgänglighet, Bygg Klokt, Svensk Handel, Konsumentverket
Text: admin