Här kan du läsa om några av de motioner och förslag som förbundsmötet ska hantera.

Medlemskap

Dyrt medlemskap. 300 kronor för medlemskapet i DHR är för mycket och ett av skälen till att medlemskåren minskar, menar Bo Andersson i Nossebro. Han vill se en radikal sänkning för att få in fler medlemmar.
Även DHR Värmland vill se över medlemsavgiften och öppnar för avgift med eller utan SHT, avskaffade medlemsförmåner och att en del av avgiften går till avdelningen.

FS har förståelse för att avgiften kan uppfattas som hög men påminner om att denna fastställdes efter intensiv debatt vid extra förbundsmötet 2007.
Istället för sänkt avgift vill man göra DHR till en stark och attraktiv organisation och lyfter fram satsningar som medlemsutbildningar, anställning av en organisationsutvecklare och kampanjen Öppna Sverige. Aktiviteter som man hoppas gör medlemskapet i DHR “värt pengarna”. Det är främsta vägen att få förbundets ekonomi i balans och “skapa en teoretisk möjlighet att sänka medlemsavgiften”, skriver FS.
Vidare hänvisar man till att avdelningarna efter beslut vid förbundsmötet 2007 från och med 2010 kommer att få del av medlemsavgiften vid nyrekrytering.

Motioner om en indexreglerad medlemsavgift är återkommande och förs nu upp av DHR Stockholms läns distrikt.
FS har inte blivit mer övertygad med åren utan föreslår avslag eftersom man anser att ett sådant beslut i praktiken skulle innebära att förbundet tvingas minska sin verksamhet med fem procent varje år.

Medlemsvärvning. DHR Bodenavdelningen undrar varför det plötsligt har blivit så viktigt att vända medlemsutvecklingen. Man konstaterar att förbundet i många år har förlorat medlemmar – i snitt ett tusental om året.
Motionären föreslår att uppföljningar görs av varför medlemmar försvinner och att förbundet verkar för värdebeständiga statsbidrag. Förslag som också gillas av FS.

Färdmedel

Förändra bilstödet. Bilstödet engagerar DHR Karlshamn-Olofströmsavdelningen och DHR Trollhättan. I ena fallet vill man att förbundet ska arbeta för möjligheten att få anpassningsbidrag även om man skaffat bil utan bilstöd och i det andra fallet att man ska kunna få bilstöd upp till 65-års ålder.

FS går inte på motionärens linje. Hela bilstödets konstruktion är redan ett lappverk som byggts på i omgångar.FS vill istället få ett i grunden reviderat bilstöd – betydligt högre i grund- och anskaffningsdelarna och förbättrat bidrag i anpassningsdelen.
Man menar att dagens bidrag många gånger inte ens täcker kostnaderna för anpassningarna eftersom det man behöver kan levereras direkt från fabrik och därför inte klassas som anpassning.
Ska vi som organisation arbeta för förändringar i bilstödet så ska det syfta till rejäla förbättringar, skriver FS och fortsätter:
Rörelsehinderförbunden har i detta en samsyn och om DHR på nytt tar initiativ för att arbeta med frågan kommer det att ske gemensamt. Ett sådant påverkansarbete ska syfta till ett framtida bilstöd utan orättvisa åldersgränser och där man utgår från individuella behov och förutsättningar för bidrag.

Service/hjälpmedel

Assistans på sjukhus. Assistansberättigade bör få behålla sin personliga assistans i minst sex månader vid sjukhusvistelse.
Det vill DHR Finspångsavdelningen och Östergötlands läns distrikt.
FS håller med och pekar på att man redan driver kravet, till exempel i sitt yttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande.

Informera om sexhjälpmedel och se till att informationen förs in i hjälpmedelsboken, kräver Cecilia Solberg. Dessa hjälpmedel finns men är inte lätttillgängliga, skriver motionären.
FS anser också att denna information borde vara lika lätt att få tag i som övrig hjälpmedelsinformation, men frågan har inte tillhört DHRs prioriterade områden.
Trots det anser FS att frågan är viktig och föreslår därför att förbundet tar de kontakter som krävs för att påverka i denna riktning.

Organisation/ekonomi

Öppna DHRs motorklubbar (finns i Stockholm och Göteborg) för medlemmar från andra rörelsehinderförbund.
Motorklubbarna skulle med en breddad medlemsbas kunna spela en viktig roll i bilfrågor, menar två motioner från Stockholm.
FS håller inte med. Motorintresse skiljer sig inte från andra intresseområden. Skulle medlemskapet delades upp i olika grupperingar riskerar man både en otymplig administration och risk för att DHRs breda handikappolitiska arbetssätt splittras i särintressen, anser FS och föreslår avslag på motionerna.

Möjlighet att bilda avdelningar utan kommunanknytning vill DHR Stockholm ha. För att kunna möta en framtid med sjunkande medlemsantal måste DHR ha en friare organisationsform än avdelningar knutna till kommuner, anser motionären.
Något medhåll från FS blir det dock inte. Förbundets demokratiska process bygger på att påverka och verka där man bor, skriver styrelsen. ”En-fråge-engagemang” blir dock vanligare och därför tror FS istället på arbetsgrupper och nätverk som en framtida möjlighet.

Mer samarbete med Unga rörelsehindrade motionerar DHR Kalmar läns  distrikt om och FS instämmer helt.
På förbundsnivå har samarbetet redan påbörjats och FS hoppas på spridning i alla delar av organisationen. Idag hålls regelbundna möten där planerade verksamheter stäms av och där man tar ställning till vad som kan göras gemensamt.
Viktigt är dock att ungdomsförbundet behåller sin suveränitet, skriver FS: ”Ett ungdomsförbunds uppgift är att gå lite längre, vara lite radikalare…”.

Ett glesbygdsbidrag till distrikten i de nordligaste länen, föreslår DHRs Kirunaavdelning, Norrbottens- och Västerbottens distrikt. De långa avstånden gör det svårt att ha gemensamma aktiviteter om inte möjlighet till övernattning finns. Därför bör förbundet ge 25 kronor per medlem till disktrikten i extra bidrag.
FS yrkar avslag. Förbundets dåliga ekonomi och att det definitionsmässigt finns problem med att införa ett glesbygdsbidrag anges som skäl. Fanns de ekonomiska förutsättningarna skulle man möjligen kunna diskutera kompensation vid resa över viss längd samt övernattningar, skriver FS, men att det får bli en fråga när förbundet är stadd vid bättre kassa.

Bilda sektioner utifrån olika funktionsnedsättningar – namnet ”De handikappades riksförbund” förpliktar, tycker DHR Värmland och motionerar om att DHR utöver förbund, distrikt, avdelning också ska bestå av sektioner. Dessa skulle  representera olika slag av ”handikapp” och motverka behov av att tillhöra flera organisationer, menar motionären.

FS håller inte med och hänvisar i sitt svar till DHRs ändamålsparagraf som säger att organisationens uppgift är att arbeta för att personer med rörelsehinder blir fullt jämställda, jämlika och delaktiga i samhället. DHR är öppen för var och en, men av tradition och hävd arbetar DHR med frågor som rör personer med nedsatt rörelseförmåga och det är inom det området organisationen har sin kompetens, skriver FS.
Någon gruppering utifrån orsak/diagnos vill FS inte se utan säger: ”Tvärtom, vi ska fortsätta att arbeta med de handikappolitiska frågorna ur ett diskriminerings- och medborgarrättsligt perspektiv. Det är ett perspektiv som snarare behöver förstärkas och utvecklas än tappas bort i ett medicinsk individbaserat tänkande.”
Detta utesluter inte att medlemmarna har olika diagnoser – eller ingen nedsatt rörelseförmåga alls – för att vara med i förbundet. Det som förenar, menar FS, är viljan att arbeta mot förmynderi, diskriminering och utanförskap.

Utbildning, information och opinionsbildning

Förbundets utbildningar ska följas upp och fördjupas och inte avslutas efter ett kurstillfälle, föreslår DHR Kalmar läns distrikt. Ständig uppdatering av kunskapen är en viktig aspekt i DHRs arbete, menar motionärerna.
FS anser också att fler kurser behövs såväl i antal som till innehåll och sympatiserar med motionärens ambitioner. Men det finns svårigheter, menar man. Redan idag erbjuds kurser som inte får tillräckligt många anmälda deltagare. Därtill finns begränsat med personal på kansliet.

Fastställ en policy och en strategi för tillgänglighetsarbetet, manar Stockholms läns distrikt.
FS skriver att man redan är på gång att utforma en tillgänglighetsstrategi. Strategin innehåller olika delar, till exempel vad DHR vill driva politiskt och hur arbetet bör ske rent praktiskt. Till detta utlovas en handbok i hur man lokalt kan arbeta med frågan.
Förseningen av arbetet beror på omorganisation och vakanser på kansliet, men en slutgil-tig strategi ska inom kort vara klar för användning skriver FS.

Mot aktiv dödshjälp i EU. Tre EU-länder har legaliserat dödshjälp, konstaterar sju DHRare i en motion och vill att DHR sticker ut hakan i dödshjälpsdebatten och synligt kämpar för rätten till liv, skriver de. “Hamnar vi som har funktionsnedsättningar på sjukhus ska vi vara helt trygga i tanken på att sjukvården gör sitt yttersta för att rädda våra liv”.
Motionärerna varnar för att förespråkarna för aktiv dödshjälp blir allt starkare och lobbar i de politiska leden. Därför vill man att DHR arrangerar utbildningar om etik, människovärde och livshjälp där medlemmar får kunskap att formulera sakliga argument. 
DHR ska också ta upp frågan om att inom hela EU verka för livshjälp och mot dödshjälp.
FS instämmer helt med motionärerna och vill genomföra utbildningar  om det finns intresserade deltagare.

Arbetsmarknad

En lagstadgad löneutveckling kopplad till inflationen för yrkesverksamma med funktionsnedsättning, föreslår Bernt Blom, Mölndal. Dock utan att få medhåll från FS.
Särlösningar ska vara undantag och inte regel som det är idag, skriver FS. Lönebidragsanställda ställs visserligen ofta utanför kollektivavtalen, men motionärens förslag är fel väg att gå anser FS.
För det första är det arbetsmarknadens parter via kollektivavtal som ska lönesätta – inte lagstiftningen.
För det andra tror FS att man genom en sådan lagstiftning riskerar sämre löne-utveckling, då den aldrig kan frångå inflationstakten enligt lag.
Dock anser FS att fackförbunden måste ta större ansvar för löneutvecklingen för personer som har lönebidrag och andra lönesubventioner.

Den här artikeln har följande taggar:
DHRs förbundsmöte 2009, DHR

Text: admin