Det finns ett ointresse för hbtq-frågor bland funktionshinderverksamheter, enligt RFSL Stockholms undersökning. Lisa Ericson är projektledare.

RFSL Stockholm har gjort en enkätundersökning om hbtq-frågor bland LSS-verksamheter och funktionshinderorganisationer i Stockholm. De har också djupintervjuat tio hbtq-personer med olika funktionsnedsättningar i åldrarna 18 till 55 år. Lisa Ericson är projektledare för det som kallas en förstudie.

Varför gör ni den här undersökningen?

– Vi såg att vi som organisation har för lite kunskap om olika funktionsnedsättningar, och att det finns få personer med funktionsnedsättningar i våra verksamheter, framförallt personer med fysiska funktionsnedsättningar.

Hur beskriver personerna erfarenheten av att vara hbtq-person med en funktionsnedsättning?

– Genomgående är att personerna upplever att de osynliggörs. En informant beskriver hur det är att försöka få ihop att vara engagerad dels inom  funktionshinderrörelsen och dels inom RFSL och alltid känna att hen måste trycka ned en del av sig själv för att kunna ta plats i rummet.

– Å ena sidan kan informanterna uppleva att omgivningen, framförallt familj och anhöriga, tycker att en funktionsnedsättning ”räcker” som avvikelse, man ska inte bryta mot normen på ytterligare ett sätt. Andra informanter kan känna att det är lättare att komma ut med en queer-identitet, för det finns ändå inga förväntningar på att man ska leva ett normalt liv.

– Framförallt personer med synliga, fysiska funktionsnedsättningar berättar att de inte blir tolkade som hbtq-personer. Om man överhuvudtaget kan ta sig in på en hbtq-klubb – de flesta ställen är ganska otillgängliga – blir man inte sedd som någon som man raggar på förrän man har lärt känna eller blivit någon i communityt, Så man måste kanske vara extra tydlig med att man är till exempel transperson eller bög.

Den andra delen av RFSL Stockholms undersökning består av en enkät som har skickats ut till alla funktionshinderorganisationer som finns registrerade hos HSO och alla LSS-verksamheter hos Stockholms stad. I enkäten har man frågat organisationerna om de jobbar med hbtq-frågor, på vilket sätt de gör det och varför de inte gör det om så är fallet. Av sammanlagt 159 mottagare har RFSL fått 59 svar. Av de svarar 17 att de arbetar med hbtq-frågor.

– Svarsfrekvensen är en indikation på att det är ganska stort ointresse för de här frågorna. Men bland de som har svarat finns också många som känns väldigt engagerade. Det är ändå hoppfullt att det är många som skriver att de skulle vilja jobba med de här frågorna, fast de inte vet hur.

Lisa Ericson läser upp ett citat från enkätsvaret från en av Stockholms stadsdelsförvaltningar som beskriver inställningen till hbtq-frågor inom  organisationen.

”Man är rädd för dessa frågor och tar de inte på allvar. Det är mer en fnissig inställning.”

En person från Riksorganisationen unga synskadade säger:
”Det är få personer inom organisationen som är öppna hbtq-personer. Vad beror det på?”

Hur ska ni använda resultaten från undersökningen?

– Syftet är att söka medel till ett större projekt som kommer bestå av tre ben: utbildning internt inom RFSL, utbildning riktat till olika funktionshinderorganisationer och LSS-verksamheter och någon form av social verksamhet här på RFSL. Vi ska också söka medel för att tillgänglighetsanpassa våra lokaler.

Text: Elsa Persson