Samtliga landsting tar idag ut avgifter för någon del av hjälpmedelsverksamheten. Det handlar till exempel om besöksavgifter eller avgifter för utprovning. Men också egenavgifter för hjälpmedlet är vanligt.
Situationen skiljer sig mycket mellan olika delar av landet, skriver HI, men utvecklingen går mot fler och högre avgifter inom hjälpmedelsområdet.

Till exempel har nästan fyra gånger så många verksamheter infört nya avgifter sedan 2005 jämfört med de som har tagit bort avgifter. De avgifter som har tagits bort är dessutom av marginell karaktär.

Sammantaget konstaterar Hjälpmedelsinstitutet att Hjälpmedelsutredningens rekommendation från 2005, att hjälpmedel ska vara avgiftsfria, inte har fått något genomslag.

Undersökningen är en uppföljning på den kartlägganing som gjordes 2005. Den nya undersökningen är gjord under hösten 2008 och fokuserar på vad som har förändrats sedan sist.

Resultatet visar att utvecklingen fortsätter i samma riktning som tidigare. Det innebär till exempel att det blir vanligare att enkla hjälpmedel plockas bort från sortimentet och istället får köpas av användaren själv. Motivet är ofta att det inte behövs någon professionell utprovning eller anpassning av dessa hjälpmedel.

Samtidigt utökas sortimenten på andra områden. Framför allt handlar det om hjälpmedel för personer med kognitiva svårigheter, som demens eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Det blir också vanligare med så kallad behovsstyrd förskrivnining. Diagnoser har inte längre samma betydelse för vilka hjälpmedel man får.

På många håll görs också förändringar i rätten att förskriva hjälpmedel. Ansvar flyttas till exempel från läkare till arbetsterapeuter.

Läs mer:

Hela undersökningen finns hos Hjälpmedelsinstitutet »

Text: admin