Seija HiltunenVarje år börjar flera hundra studenter med nedsatt rörelsförmåga läsa vid svenska lärosäten.
– Det mesta går att lösa, säger Seija Hiltunen, samordnare vid Stockholms universitet.
Att börja studera vid högskola eller universitetet är ett stort steg för vilken ung människa som helst. För personer med funktionsnedsättning kan det steget vara ännu större.
Förutom att välja rätt utbildning och lärosäte, finns också frågor kring tillgänglighet och pedagogiskt stöd att ta hänsyn till.
 – Välj den utbildning du är intresserad av, resten går att ordna, säger Seija Hiltunen, som arbetar som samordnare för funktionshindrade studenter vid Stockholms universitet.

Hon har under sina år som samordnare fixat så att studenter kunnat delta i allt från arkeologiska utgrävningar på Birka och exkursioner i naturen till enklare åtgärder som att kurskamrater hjälper till att ta anteckningar eller att öppna dörrar med kortläsare.
Många har med sig en assistent eller är vana att ta sig fram på egen hand och har därför inga större behov av att kontakta Seija och hennes kollegor. De ger sig till känna först när det dyker upp ett problem.
– Det kan vara en hiss eller dörröppnare som behöver lagas eller en trapphiss som ska byggas. Det kan också vara svårt för en assistent som inte läst ämnet att föra relevanta anteckningar.
 
Enligt Seija Hiltunen är det enklare att förutse det stöd som behövs för studenter med synliga funktionsnedsättningar. Den fysiska tillgängligheten vid universitetet och högskolor regleras också i lag.
Som student ska man kunna förvänta sig att undervisningen sker i tillgängliga och anpassade lokaler.
 – Nybyggda högskolor ska vara tillgängliga redan från början enligt plan- och bygglagen. Äldre högskolor ska anpassa lokalerna så att de blir tillgängliga och se till att placera utbildningen i lokaler som är tillgängliga för studenter med funktionsnedsättning, säger Birgitta Mekibes, utredare och arkitekt på myndigheten Handisam.
Seija Hiltunen berättar att Stockholms universitet har några hus som är k-märkta, där man inte får bygga om eller placera hissar på det sätt som behövs.
– Ibland måste vi byta undervisningslokal för att ett visst hus inte är tillgängligt för alla.

Diskrimineringslagen ställer inga krav på andra stöd- och anpassningsåtgärder som till exempel anpassning av prov eller inläsning av litteratur.
Däremot ska högskolan ”verka för” att även information och verksamhet är tillgängliga för alla, enligt Birgitta Mekibes på Handisam.
– Men rent juridiskt finns inga rättigheter till exempelvis förlängd tentamenstid, säger Caroline Cruz, jurist på Högskoleverket.
Seija Hiltunens jobb består ändå till största delen av frågor kring pedagogiskt stöd och anpassningar av examinationer och föreläsningar. Vid de flesta högskolor och universitetet arbetar samordnarna med främst det pedagogiska stödet till studenterna.

När det gäller anpassning av lokaler och tillgänglighet fångar de upp det behov som finns och för det vidare till exempelvis fastighetsansvariga.
 – För att erbjuda studenter med dyslexi och andra mer osynliga funktionsnedsättningar rätt stöd, behöver vi läkarintyg, dyslexiutredning eller motsvarande. Sedan kan vi skriva rekommendationer som studenten tar med sig till sin institution, säger Seija Hiltunen.
Intyg kan behövas även för studenter med rörelsehinder som har särskilda behov, som till exempelvis att behöva röra på sig med jämna mellanrum och inte sitta stilla alltför länge.

De senaste åren har samordnarna vid Sveriges lärosäten haft kontakt med ungefär 8 000 funktionshindrade studenter varje år. Cirka hälften av dessa har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter. Omkring 500-600 studenter varje år har någon form av nedsatt rörelseförmåga.  Ytterligare cirka 600 studenter är synskadade, hörselskadade eller döva.
Enligt Seija Hiltunen har antalet studenter med någon form av funktionsnedsättning ökat under det tiotal år hon arbetat som samordnare.
– Men statistiken är ungefärlig. Det beror lite på hur man definierar funktionshindrade studenter. De som aldrig tar kontakt med oss kommer inte heller med i statistiken.

Tre tips för lyckade studier

1. Välj rätt utbildning! Utgå från det du är intresserad av och vill lära dig mer om. Läs på om olika utbildningar och yrken, prata med andra och välj sedan din utbildning!
2. Välj lärosäte! Upplägget för liknande utbildningar kan variera beroende på högskola. Vissa har många grupparbeten, andra mer föreläsningar. Titta på kursplaner och upplägg så att det passar dig och din situation!
3.Kontakta samordnaren! Även om du inte vet var du hamnar, ta kontakt med samordnaren på det eller de lärosäten du söker till. Ni kan redan på våren gå igenom dina behov, så att allt kan förberedas till hösten.
Enligt Birgitta Mekibes på Handisam har högskolorna generellt sett hunnit ganska långt när det gäller att göra lokaler tillgängliga.
– Vår årliga enkät och öppna jämförelser visar att muséer och universitetet ligger bra till när det gäller lokaler. Det som saknas är ofta markeringar för stora glasytor och trappsteg som stöd för synskadade, säger hon.
Seija Hiltunen tycker att utvecklingen gått framåt under de år hon jobbat med stöd för studenter. Medvetenheten har ökat och attityderna blivit mer inkluderande.
– Det går långsamt, men det går framåt. Vi gör alltid vårt bästa för att lösa studiesituationen för varje enskild student.

Högskolan ska vara tillgänglig för alla

Nya högskolor ska vara tillgängliga för alla, enligt plan- och bygglagen. Alla lärosäten ska också ”verka för” att lokalerna blir tillgängliga, även om till exempel k-märkta byggnader kan vara svåra att göra tillgängliga.
– Som rörelsehindrad student ska man kunna förvänta sig att högskolan har undervisning i tillgängliga lokaler, säger Birgitta Mekibes, utredare och arkitekt vid Handisam.
Högskolorna ska göra handlingsplaner och tidplaner för när olika åtgärder ska genomföras.

En student som
inte får sin undervisning i tillgängliga lokaler kan anmäla det till DO.
Förbudet mot diskriminering gäller även när högskolan genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet, kan se till att en person med funktionsnedsättning kommer i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.
– Det kan till exempel handla om skyldighet att installera dörröppnare, teleslingor eller förstärkt belysning, säger Patrik Edgren, utredare på DO.

Dagens diskrimineringslag ställer inte krav på stöd- och åtgärder som till exempel anpassning av prov, inläsning av litteratur eller tillhandahållande av studiehjälpmedel.

Foto: Ingemar Edfalk

Taggar: utbildning, tillgänglighet

Text:

Kommentarer är avstängda.