Den djupa lågkonjunktur som vi nu ser har sin början i krisen på den internationella finansmarknaden. Många företag har tvingats varsla eller säga upp personal och arbetslösheten stiger. Alla grupper av individer drabbas. Regeringen står nu inför stora utmaningar när det gäller att få människor åter i arbete.

Det höjs nu röster som kräver att alla resurser skall satsas på de som nu mister sina arbeten. Många menar att det är den gruppen av arbetslösa som har lättast att återkomma i arbete och som kräver den minsta insatsen. Tanken är helt förståelig. Största möjliga effekt för minsta möjliga insats, men för den som redan har en svag anknytning till arbetsmarknaden är det extra problematiskt.

Den förra socialdemokratiska regeringen agerade genom att lägga resurserna på dem som står närmast arbetsmarknaden och flytta ut resten från arbetskraften. Då fick man fram bra statistik. Resultatet blev att många som har någon typ av funktionsnedsättning lämnades därhän eller placerades i åtgärder utan att det ledde till arbete.

När alliansregeringen tillträdde så gavs arbetsmarknaden högst prioritet. Genom att ändra fokuseringen från ett ta-hand-om-perspektiv till ett vad-kan-du-göra-perspektiv minskades utanförskapet med över 180 000 människor.

Vi fokuserar på människors möjligheter. Effekten av vår politik kom 2007 då antalet öppet arbetslösa med funktionsnedsättning sjönk. I september 2008 var 18 000 personer med funktionsnedsättning öppet arbetslösa – 22 procent färre jämfört med året innan. Trots lågkonjunktur fick 3 000 personer med funktionshinder arbete under april 2009.

Vilka åtgärder har då regeringen satt in? Det är generella insatser för att bryta utanförskapet och öka sysselsättningen, bland annat jobbskatteavdraget, nystarts- och instegsjobben samt sänkningen av arbetsgivareavgiften för ungdomar. Över 16 procent av nystartsjobben har gått till personer med funktionsnedsättning.

De särskilda insatserna som Arbetsförmedlingen erbjuder personer med funktionsnedsättning har förstärkts. Lönebidragen har ökat. Stöd till arbetshjälpmedel som lämnas till anställda, företagare eller deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har fördubblats. Stödet för personligt biträde har höjts.

Åtgärderna innebär att arbetsgivare i ökad utsträckning kan anställa personer med högre stödbehov. Socialt företagande kan spela en viktig roll för att skapa förutsättningar för personer med funktionsnedsättning som behöver stöd och hjälp. Socialt företagande binder samman entreprenörskap med individens behov av arbete och samhällets behov av tjänster. Samtidigt ger det möjlighet till arbetsträning i syfte att öka arbetsförmågan.

Nutek har i samråd med andra myndigheter lämnat förslag till regeringen på hur socialt företagande kan främjas. Syftet är att stimulera fler sociala företag att starta och växa. Sänkta trösklar in på arbetsmarknaden och ökade resurser är bra, men inte tillräckliga för att öka antalet funktionshindrade på arbetsmarknaden.

Därför har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att ta fram en särskild strategi för arbetsgivarna. Tanken är att stimulera arbetsgivare att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen ska också undersöka arbetsgivares vilja att anställa personer med funktionsnedsättning. Om vi misslyckas med att få arbetsgivare som vägrar att anställa någon med ett funktionshinder att ändra attityd, hjälper det inte vilka åtgärder vi förtroendevalda beslutar om.

De arbetsgivare som anställer människor med funktionshinder vittnar om ett lyft på arbetsplatsen. Arbetsmoralen stiger och sjukfrånvaron sjunker. Tillsammans kan vi hjälpas åt och lyfta fram alla goda exempel. Ställer man sig vid sidan om och hävdar att allt är elände och att regeringen inget gör, finns risken att det leder till att fler och inte färre arbetsgivare tackar nej till personer med funktionshinder.

Hillevi Engström (M)
Riksdagsledamot, Sollentuna

Sven Yngve Persson (M)
Riksdagsledamot, Bjuv

Läs mer:

Så här får vi arbetslinjen att gälla alla »
Visa vilja att skapa arbete för alla »

Text: admin