Min fru går inte nära ratten. Hon säger att det här är en buss. Det säger Kjell Danielsson, 59, skrattar och rattar sin nyinköpta automatväxlade Knaus S-liner 800 – 2008 års modell – genom Torbjörntorp, någon mil från Hornborgasjön.
Bilen är nästan nio meter lång, men det märks att Kjell är van vid stora fordon. I 30 år jobbade han inom åkeribranschen.

2002 hade han eget åkeri, baserat i Falköping, med tolv bilar och 17 anställda, men i mars det året föll Kjell ner från en container, skadade ryggen och förlamades från bröstet och nedåt. Sedan dess använder han rullstol.
Kjell trappade ned arbetet successivt. 2008 sålde han sin del av företaget, men är fortfarande delägare i ett annat åkeri.
– Bilen väger 4,2 ton, med yttermåtten 8,75 x 2,30 meter, säger han sakkunnigt, med blicken på vägen.
– Trots det får den köras av alla som tog vanligt B-körkort före 1996. Då räknades en husbil av den här typen som personbil, klass 2.
Fast Kjell får alltså räkna med att köra själv. Och det gör han utan problem. Det finns visserligen två pedaler på golvet, men Kjell gasar och bromsar med ett extra reglage; en stång, liknande en manuell växelspak.

Det finns dessutom en lift som lyfter ombord både Kjell och rullstolen från markplan. Den är tillverkad i Italien och Kjell fann den på Internet.
– Liften importerades och installerades av det företag i Värmland som sålde och byggde om husbilen till mig. Den går lite långsamt, men man åker säkert, betonar han.
Även förarsätet är anpassat. Stolen är vridbar så att Kjell lätt kan flytta över från rullstolen. En elmotor och rejäla skenor gör sätet flyttbart i höjdled, framåt och bakåt.

Dörren i husbilen är en meter bred istället för normala 60 centimeter, så att liften får plats och rullstolen kan passera. Man har även breddat mittgången.
I sovutrymmet längst bak är ena sängen uppfällbar mot väggen. Den är dessutom höj- och sänkbar. Ombyggnaden skedde till priset av det lastutrymme som normalt finns baktill i bussen.
– Men där har man ofta cyklar och liknande – och det har vi inte med oss, konstaterar Kjell med ett leende.
Husbilens duschutrymme är däremot inte anpassat för rullstolen, men det är inget problem för Kjell.
– Vi stannar oftast på campingplatser och där kommer man lätt in i duschen med rullstol, säger han.

Kjell vet vad han talar om. Detta är visserligen  hans första husbil, men Kjell och Gerd har haft flera husvagnar under sina 35 år som campare.
– Det är lättare att ha husbil än husvagn när man är rörelsehindrad. Inte minst när man kommer fram och ska parkera. Nu slipper jag att koppla av husvagnen, ställa upp stödben och allt det där.

Han vet dessutom hur det ser ut på resmålet. I runt 20 år har det alltid varit campingen i Grebbestad.
– Vi åker dit varje år. Tidigare hade vi en säsongsplats från 1 maj till 15 september. Men det ska vi inte ha nu.
För i fortsättningen är det mer avlägsna resmål som gäller. Gerd vill till Kroatien och Kjell tar gärna en tur till Spanien.
– Det vore fint att vara där i några månader. När Gerd pensioneras så kan vi vara borta så länge vi vill. Det är bara att se till så att allt är servat och klart när man ger sig av, konstaterar Kjell.
Sommarens resmål är redan bestämt: Nordnorge och Lofoten.
– Och så blir det nog Grebbestad ett litet tag, precis i slutet.

Det har varit en process att få husbilen klar. Den köptes i februari, sedan har det varit leveranstider i samband med ombyggnaden.
Då besökte Kjell leverantören tre gånger. Därefter var han och Gerd ute och provcampade, ett par veckor i somras och några helger i augusti.
Nu har de precis fått tillbaka bilen, sedan säljaren åtgärdat en del mindre fel som täcktes av garantin.
– Så är det alltid. Man får lämna in dem några gånger innan allt blir bra,  säger Kjell, som köpt åtskilliga lastbilar under sina 30 år som åkare.

För en gammal lastbilsförare är även motorkapacitet viktigt. Bilens 158 hästkrafter räcker väl till, anser Kjell.
– Jag har kört bakom långsamma husbilar många gånger, så jag vet hur frustrerande det är. Dessutom är komforten för föraren viktig, annars blir det jobbigt, tillägger han.
Kjell är minst sagt nöjd.
– Jag har fått det precis som jag vill ha det, sammanfattar han.
Fast smakar det så kostar det. En ny bil av den här typen, utan anpassning och av 2010 års modell, kostar runt 1,5 miljoner kronor.
Men Kjells förväntningar på framtiden är också stora.
– Vi kan åka precis vart vi vill. Och det ska vi också göra.

Den här artikeln har följande taggar:
tillgänglighet, fritid, bilanpassning

Text: admin