Enklare och effektivare ska det bli, enligt utredaren Cristina Husmark Pehrsson. Dagens system för stöd till personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga är en snårskog av olika insatser som är svårt att överblicka, menar den tidigare socialförsäkringsministern.
– Det är många gånger ett fixande och ett trixande mellan dagens olika stöd. Ofta blir det rundgång mellan olika insatser. Vi har mött tjänstemän på arbetsförmedlingen som säger att man kan en del av systemet men inte allt och då kan det hända att en del insatser inte kommer individen till del, sa Cristina Husmark Pehrsson när hon presenterade utredningen.

Idag finns fem olika stödformer: Lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning, offentligt skyddat arbete och anställning hos Samhall. Utredningen föreslår att dessa ersätts med två nya stöd: "lönestöd för utveckling" och "lönestöd för trygghet".
Det förstnämnda ska kunna ges under max två år och syftar till att utveckla arbetsförmågan hos den anställde. Förutom vanligt arbete ska stödet också innehålla en utvecklande del som utbildning på Komvux eller sjukgymnastik. För detta får arbetsgivaren, förutom ett anordnarbidrag på 50 kronor om dagen även ett utvecklingsbidrag på 150 kronor om dagen.

Lönestöd för trygghet är en mer permanent lösning. Det ska visserligen omprövas vart fjärde år men det finns i praktiken ingen gräns för hur länge man kan få stödet. Även här får arbetsgivaren ett anordnarbidrag för att täcka kostnader för arbetsledning. I vissa fall kan även ett förstärkt anordnarbidrag på 120 kronor om dagen betalas ut.

Utredningen föreslår också en höjning av taket för vilken lönenivå subventionen beräknas utifrån, från dagens 16700 kronor till 19800. Dessutom vill man att stödet räknas upp årligen utifrån ett givet index. Cristina Husmark Pehrsson hoppas att höjningen ska göra att fler arbetsgivare får full kompensation för den anställdes nedsatta arbetsförmåga

Ett förslag som utredningen redan fått kritik för är att Samhall förlorar sin särställning som arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Idag får statliga företaget varje år en klumpsumma för att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Men detta system är varken tillräckligt transparent eller kopplat till Samhalls verkliga kostnader för att vara motiverat, anser Cristina Husmark Pehrsson.
Hon vill att Samhall i fortsättningen ska konkurrera på lika villkor med andra företag vars affärsidé bygger på att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga. Stödet tillföretaget ska därför beräknas utifrån en genomsnittlig stödnivå för trygghetsanställlningar.

Utredningen räknar med att 55 000 till 60 000 personer årligen får lönestöd för utveckling. Men hur många fler personer med funktionsnedsättning som beräknas få jobb, jämfört med idag, vill Husmark Pehrsson inte spekulera i. Genom att höja subentionstaket ökar statens kostnader med totalt 2,4 miljarder, en summa som hon menar att det finns utrymme för.

Förslagen föreslås träda i kraft 1 juli nästa år. Men för de som redan har någon av dagens stödformer innebär det ingenting förrän det är dags att ompröva det nuvarande stödet.
– Vi vill inte skapa någon oro hos de som har beslut idag, de berörs inte av den här förändringen. Ingångna avtal gäller, säger Cristina Husmark Pehrsson.

Här finns utredningen: Sänkta trösklar – högt i tak (SOU 2012:31)

Taggar: arbete, Cristina Husmark Pehrsson

Text:

Kommentarer är avstängda.