– Vi har domar i tre fall och ett pågående ärende. Där kan vi bara kommentera att en person som varit företrädare för ett assistansbolag sitter häktad, misstänkt för grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott, säger Tommy Nyman, informatör vid Hallandspolisen.
Utredningen handläggs av länskriminalpolisens bedrägerirotel i Halland. Ytterligare personer är misstänkta för brott i samma härva.
– Det är ett av flera företag som vi har funnit intressant och som vi har tittat närmare på tillsammans med Försäkringskassan och Skatteverket, konstaterar Tommy Nyman.
Personlig assistans är en lagstadgad individuell rättighet som ska ge människor med omfattande funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv. Assistansen ska främja jämlikhet, rätten till självbestämmande och delaktighet i samhället. Men den omsätter mycket pengar – och därmed lockar den kriminella som gärna stjäl ur välfärdssystemet.
Förra året gick assistansersättning förbi sjukpenning i statens kostnadsprognos. Om några år förväntas de personliga assistenterna kosta staten och kommunerna närmare 30 miljarder kronor, fördelat på cirka 17 000 användare.
Nu hävdar Stig Orustfjord, överdirektör på Försäkringskassan, att tio procent av pengarna hamnar i fel fickor.
– Vi bedömer att ungefär var tionde timma som betalas ut inte handlar om riktig assistans. Det kostar samhället ungefär två miljarder kronor per år.
Enligt Orustfjord har flera av dem som dömts i Halland varit inblandade i annan grov brottslighet, som misshandel, narkotikabrott, stölder och inbrott.
– Både vi, polisen, åklagare och skattemyndigheten har nog varit lite godtrogna tidigare, konstaterar han.
Det finns olika sätt att lura välfärdssystemet. Förenklat kan man säga att tidigare var det individer som fuskade, nu handlar det om kriminella företag. Bakom står kriminella personer som ägnar sig åt vad som helst som ger stora pengar.
Det sker i organiserad form. Därför måste också kontrollmetoderna omfatta granskning av bokföring, löneutbetalningar, arbetstidsjournaler och skatter.
Enligt Stig Orustfjord var det härvorna i Halland som gjorde att man under 2010 började samarbeta i en ny modell över myndighetsgränserna.
Polisen spanar och säkrar bevis och Skatteverket granskar de företag som Försäkringskassan misstänker för oegentligheter.
Den utlösande faktorn är ofta ett tips från allmänheten. Många gånger är det förtvivlade brukare och anhöriga som slår larm.
– Vi måste angripa det här på ett annat sätt än vad vi gjort tidigare, konstaterar Orustfjord och jämför med myndigheternas kontroll av hela näringsgrenar, som taxi, frisörer och restaurangbranschen.
I december förra året publicerades rapporten ”Försäkringskassans kontrollutredningar – uppföljning av tredje kvartalet 2010”. Här framgår att av totalt 4 979 påbörjade kontroller, under kvartal tre, gällde 61 ärenden assistansersättning. Det motsvarar endast en procent av det totala antalet ärenden.
– Men det är stort för oss. Och det känns som att det är organiserat, säger Stig Orustfjord.
Under tredje kvartalet konstaterades också felaktiga utbetalningar av assistansersättning på 2 269 495 kronor. Stoppade utbetalningar leder till framtida inbesparingar på 3 257 232 kronor.
Och det finns mer att upptäcka. Halland är inte ett undantag, utan snarare ett riksgenomsnitt. Kontroller som gjorts i Halland och Västra Götaland har avslöjat 30 nya fall av misstänkta bedrägerier kring assistansersättning, men kring dem råder idag förundersökningssekretess.
Stig Orustfjord är även verksam inom European Healthcare Fraud & Corruption Network, EHFCN, en europeisk organisation som arbetar för att bekämpa bedrägeri och korruption inom ländernas välfärdsystem.
EHFCN har noterat att åtskilliga bedrägerier numera riktade mot hälso- och sjukvården, där väldiga ekonomiska belopp omsätts.
Det handlar exempelvis om vårdföretag som debiterar för patienter och brukare som aldrig får någon vård. När myndigheterna kommer brottslingarna på spåren så flyttar de sin verksamhet till ett annat land.
– Vår uppskattning är att mörkertalet inom EU handlar om tio procent av den totala verksamheten, säger Stig Orustfjord.
Han liknar kriminalitetens omfattning med orden: ”brottsligheten har flyttat från vapenindustrin till vården”.
Vid senaste årsskiftet infördes krav på tillstånd för assistansföretag och ökad tillsyn från Socialstyrelsen, vilket fanns med i kommitténs slutbetänkande.
Dessutom har Statskontoret fått regeringens uppdrag att kartlägga fusk, samtidigt som polis, åklagare, Försäkringskassan med flera skärpt sina rutiner.
Stig Orustfjord tvivlar emellertid inte på att man kommer att hitta fler bedrägerihärvor liknande dem i Halland. Han ser en stor risk för att förtroendet för assistansreformen urholkas om kriminaliteten får grepp om systemet.
Brukare som beviljats assistans ska däremot inte känna oro.
– Vi jagar inte brukare, vi jagar skurkföretag. Ökad kontroll av företagen innebär inte att det blir svårare för enskilda att få timmar beviljade, poängterar han.
Stig Orustfjord uppmanar alla som anar att systemet missbrukas att höra av sig till myndigheterna, antingen med namn eller anonymt.
– Vi gör detta för att skydda brukarna. Två miljarder kronor per år kan användas på ett bättre sätt än att göda samvetslösa skurkar.
Läs också: Nu utreds åtgärder mot assistansfusket »
Den här artikeln har följande taggar:
personlig assistans, Försäkringskassan, Stig Orustfjord, Polisen
Text: admin