Antalet personer med funktionsnedsättning som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen har fördubblats sedan 2007. Det visar myndighetens årliga återrapportering till regeringen.
Antalet arbetslösa personer med funktionsnedsättning ökar snabbare än någonsin. Arbetsförmedlingen pekar ut tre anledningar till att det ser ut så: nedskärningar till följd av finanskrisen 2008-2009, en stor överföring av personer från sjukförsäkringen och en mer grundläggande kartläggning som gör att fler i den här gruppen registreras med funktionsnedsättning. Samtidigt minskar andelen som faktiskt går vidare till jobb eller utbildning.
Ett av målen för Arbetsförmedlingen, som har satts upp av regeringen som en del i den nationella strategin för funktionshinderpolitiken 2011-2016, är att andelen personer med funktionsnedsättning som får anställning eller utbildning ska öka varje år. Samma mål gäller för gruppen unga, alltså personer under 30 år.
I sin uppföljning till regeringsuppdraget skriver Arbetsförmedlingen att andelen personer med funktionsnedsättning som får arbete eller utbildning tvärtom har minskat lite grann under 2012: minus 0,7 procentenheter för gruppen unga jämfört med 2011, och 0,2 procentenheters minskning för hela gruppen med funktionsnedsättning. Däremot har antalet som fått arbetet ökat under förra året, vilket beror på en ökning av arbetssökande.
Könsskillnaderna bland de som får insatser från Arbetsförmedlingen består. Män utgör 60 procent av de som har arbete med lönestöd, och under 2012 var det nästan 4000 fler män än kvinnor som fick en anställning med stöd. Kvinnor dominerar dock i gruppen som får arbete utan stöd, där var de runt 1500 fler än männen förra året. Betydligt fler nystartsjobb gick till män förra året, medan kvinnor är flest i gruppen som får utbildning.
Förklaringar till skillnaderna när det gäller lönestöd kan vara att fler sådana anställningar finns i traditionellt mansdominerande branscher, medan de är mindre vanliga i offentlig sektor, skriver Arbetsförmedlingen. Det finns också könsskillnader som kan göra att män med funktionsnedsättning har svårare att få ett arbete utan stöd. Bland de nämns att betydligt fler män än kvinnor som har en subventionerad anställning saknar högre utbildning än förgymnasial, något fler är 55 år eller äldre och fler är utlandsfödda än bland kvinnorna.
Arbetsförmedlingen har också i uppdrag att tiden ska kortas med tio dagar per år från det att en person skrivs in på Arbetsförmedlingen tills att en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga har registrerats. Inte heller här lyckas målet uppnås: tiden till registrering av nedsatt arbetsförmåga har istället ökat med i snitt två dagar. För gruppen unga har däremot målet uppnåtts, och tiden minskat med tio dagar. För personer med utländsk bakgrund har tiden ökat. Tiden som man utgår ifrån är 270 dagar, vilket var snittiden för registrering i december 2011.
Text: Elsa Persson