– Sverige är ett land som har en stark känsla för mänskliga rättigheter. Man tar avstånd från tortyr och orättfärdiga fängslanden och sådana saker, det är inte ett problem här hos oss. Å andra sidan har vi kanske en lite väl smickrande självbild när det gäller mänskliga rättigheter.
Mänskliga rättigheter har varit en röd tråd under stora delar av Peter Nobels yrkesverksamma liv. Såväl under tiden som försvarsadvokat som i uppdraget som Sveriges första diskrimineringsombudsman, och senare som expert i FNs kommitté mot rasdiskriminering.
Under de decennier han har arbetat med frågor om mänskliga rättigheter har det hänt en hel del inom området. Sedan konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter respektive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter antogs i mitten av 60-talet har flera nya konventioner antagits i FN och successivt ratificerats av världens länder. Däribland Sverige som så sent som för fyra år sedan anslöt sig till en av de senaste: FNs konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning.
Men för den svensk som vill utkräva sina rättigheter inför domstolar och myndigheter har Sveriges ratificeringar inte haft någon radikal effekt. Med ett undantag är konventionerna nämligen inte en del av svensk lagstiftning, och de har heller inte gjort några tunga avtryck i lagboken.
Peter Nobel talar om en svensk skepsis och ovilja inför att låta konventionerna få verklig inverkan i svensk rätt.
– Man hör ganska ofta i förarbetena när konventioner ska ratificeras att den och den artikeln passar inte till vårt svenska rättssystem, den passar inte vår vokabulär, den passar inte in i våra traditioner och det ena och det andra. Det där tycker jag naturligtvis är ett mycket dumt sätt att resonera, för att det är ju därför de här internationella konventionerna har kommit till. Just för att de ska påverka de inhemska rättssystemen i en viss riktning.
Att det har blivit så här förklarar Peter Nobel med den dominerande rättsfilosofiska uppfattningarna inom den svenska juristkåren under tiden efter andra världskriget – framför allt värdenihilism och rättspositivism.
Värdenihilsmen går i korthet ut på att värdeomdömen inte kan tas för sanning. Att säga att något är vackert, gott eller ont är uttryck för känslor, men inga sanningar i vetenskaplig mening. Rättspositivismen ser lagstiftning enbart som en konstruktion som inte bygger på någon underliggande moral.
I juristernas händer blev de båda filosofierna ett redskap mot alla rättigheter som inte omedelbart kunde utkrävas inför domstol, säger Peter Nobel.
– Formellt sett är det ju politikerna som varit tröga, men i verkligheten så tror jag faktiskt att det är juristerna som är skuld till det här. Det är ju jurister som arbetar med att bereda de här frågorna i departementen och även i utskottskanslierna, över allt är det jurister som håller på med det här. Och där finns den här trögheten.
Fortfarande är betydande delar av juristkåren influerade av värdenihilsm och rättspositivism, menar Peter Nobel, men samtidigt ser han positivt på utvecklingen.
– De yngre juristerna är inte det, men nu talar vi om de som har haft något att säga till om inom departement och utskottskanslier i det förflutna. Det kommer bli lättare och lättare, det tror jag . Unga människor är ju mycket mera internationalister än vad äldre generationer har varit.
Upplever du att man har bättre koll på mänskliga rättigheter från rättssystemets sida idag?
– Nej det tycker jag inte, mänskliga rättigheter är ett begrepp som för de flesta människor i detta land, och då talar jag också om politiker och beslutsfattare på olika nivåer, inte har någon riktigt konkret innebörd. Det är kanske därför det finns en uppfattning om att de inte behövs i Sverige, för man ser inte bristerna.
Men kanske får vi se fler konventioner inkorporeras i svensk lag i framtiden. Diskussionen är ständigt pågående och så sent som för två år sedan lyfte Delegationen för mänskliga rättigheter frågan i sitt slutbetänkande.
I ett eget remissvar på det betänkandet skriver Peter Nobel att den svenska oviljan att inkorporera konventionstexterna är genant för vårt land. Han jämför med Norge som har lyft in betydligt fler konventionstexter i lagen än vad som är fallet i Sverige.
– Norge har lyft in nästan alla FN-konventioner i sin lagstiftning. Vad i hela fridens namn är det som gör att vissa saker går att göra i Norge och inte i Sverige?
Vad skulle det betyda om Sverige tog det steget?
– För det första får du ju en ganska omedelbar moralisk effekt. Nästa steg är ju att där det fortfarande brister så får man ju gå till domstol och kräva att det åtgärdas.
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige föreslog också att ett nytt nationellt granskningsorgan inrättas i Sverige, Kommissionen för mänskliga rättigheter. Det nya organet ska arbeta utifrån de så kallade Parisprinciperna som FN antog i början av 90-talet.
Enligt förslaget ska den nya myndigheten placeras under riksdagen med uppgiften att granska hur Sverige lever upp till mänskliga rättigheter och mandatet att föreslå författningsändringar som behövs för att Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden.
Förslaget har dock mötts av viss kritik, som framför allt har riktat in sig på att det inte behövs en ny myndighet för ändamålet.
Flera remissinstanser tycker att uppdraget kan läggas på en befintlig myndighet, som JO eller DO.
Peter Nobel uttrycker stor oro för att regering och riksdag tar fasta på kritiken.
– Det är en grundförutsättning att det här organet ska ha en självständig ställning och lyda under riksdagen.
– Jag tror för min del att det är oerhört viktigt att den nya organet kommer till precis så som delegationen föreslog, utan att man på något sätt drar gadden ur det här genom att lägga det hos en befintlig myndighet.
Men frågor om mänskliga rättigheter behöver samtidigt inte vara så komplicerade, anser Peter Nobel. För att förstå räcker det bra att tänka sig in i vad det står i den allmängiltiga deklarationen från 1948.
– Mänskliga rättigheter är ingenting annat än mänsklighetens samlade värsta erfarenheter av vad människor kan göra mot människor. Vi vet ju att det och det och det har människor gjort mot andra människor, eller försummat att göra, och så vill vi inte ha det. Så enkelt är det.
Taggar: Peter Nobel, mänskliga rättigheter
Text: admin