När jag skriver det här är det fyra veckor kvar till valet. När du får tidningen är det en vecka kvar.
Läget just nu i valrörelsen kännetecknas av en löfteskarusell från både höger och vänster av aldrig skådat mått.
Det är jämnt och alla analyser pratar om hur få röster det rör sig om och hur små ”grupper” skulle kunna göra skillnad.
Sverige har klarat sig bra genom krisen och det finns utsikter för reformer. Men inte många köttben har kastats åt oss ännu när en månad återstår.
För DHRs räkning har vårens arbete för våra rättigheter till stor del präglats av hoten om försämringar inom assistansen – denna frihetsreform från 1994 som innebar en revolution för våra medlemmar med behov av hjälp i det dagliga livet.
Vi har också kämpat för att den utestängning otillgängligheten leder till ska kallas vid dess rätta namn – diskriminering.
Ett förslag hade utlovats under mandatperioden och vi fick det, men med förebehållet – om det inte blir för dyrt.
Detta är valrörelsen 2010, året då enkelt avhjälpta hinder skulle ha undanröjts och allmänna kommunikationer fungera för alla. Då Sveriges regering om ett halvår ska lämna sin första rapport till FN om efterlevnaden av konventionen.
Men allt är inte nattsvart. Det går visserligen långsamt, men vi finns med och vi syns i vår kamp för att sätta frågorna på agendan.
Vi ger inte upp. Vi på-minner om vårt perspektiv, påminner om att ordet ALLA också måste inkludera personer med funktionsnedsättning.
I varje vallöfte eller beslut måste vi efterfråga på vilket sätt vår rätt till delaktighet kommer att tillförsäkras. Vi MÅSTE göra det. Om inte vi hävdar vår rätt kan vi inte räkna med att någon annan gör det.
Det går långsamt att förändra och det är inte konstigt om vi ibland för en kort stund tappar modet och tron på att det vi gör har betydelse. Men det har det! Det spelar roll! Jag ser ljuspunkter i valrörelsen.
Det finns riksdagskandidater som bland sina hjärtefrågor nämner att man kommer arbeta för en diskrimineringslagstiftning som inkluderar otillgänglighet. Tre partier lyfter fram frågan i sina valmanifest.
Den oerhört angelägna arbetsmarknadsfrågan visar på en förändring. Hela fem av sju partier nämner i sina valmanifest personer med funktionsnedsättning i sina löften om politik för arbete.
Helgen före valet var DHRare över hela landet ute på gator och torg för att prata tillgänglighet med allmänhet och politiker. Nu är det en vecka kvar och vi kör hela vägen, valet och valrörelsen är inte över förrän det är över. Nu ger vi tillsammans järnet dessa sista dagar, ”ända in i kaklet”.
Maria Johansson är förbundsordfröande i DHR.
Den här artikeln har följande taggar:
val2010
Text: Maria Johansson