FN:s specialkommitté har publicerat de frågor som riktas till Sverige angående regeringens rapport om situationen för personer med funktionsnedsättning från 2011. Det gäller bland annat utvecklingen på arbetsmarknaden och samers rättigheter.
2011 lämnade regeringen sin första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Rapporten är tänkt att ge en bild av hur Sverige lever upp till att skydda och stärka mänskliga rättigheter som rör funktionsnedsättning. I april nästa år kommer FN att genomföra en granskning av Sverige på det här området, och inför den har de ställt ett antal frågor till regeringen med utgångspunkt i den svenska rapporten. SHT har läst det sexsidiga dokumentet, där frågor spaltas upp under olika ämnesområden.
FN-kommittén vill att regeringen förklarar varför andelen personer med funktionsnedsättning som har ett arbete har minskat, och vilka initiativ som har tagits för att få den trenden att gå i motsatt riktning. De efterfrågar också köns- och åldersindelad statistik om utvecklingen på arbetsmarknaden.
Den internationella finanskrisen uppmärksammas, och kommittén undrar hur den har påverkat vardagen för personer med funktionsnedsättning i Sverige. De frågar också vilka initiativ som har tagits för att involvera funktionshinderorganisationer i politiska beslut och arbete med ny lagstiftning. Regeringen ombeds specifikt precisera hur personer med funktionsnedsättning som tillhör etniska minoriteter eller den samiska befolkningen inkluderas i svensk funktionshinderlagstiftning och hur de har blivit rådfrågade i beslut.
När det gäller tillgänglighet vill kommittén veta om det finns planer på bindande lagstiftning, vilka övervakningsmeknismer som finns på plats på området och hur de fungerar. FN-kommittén undrar också om det finns planer på att inrätta en övergripande övervakningsmekanism som ska bevaka efterlevnaden av alla internationella konventioner och protokoll som rör funktionshinderområdet.
FN ställer frågan om hur kunskapen om mänskliga rättighets-modellen och begreppet funktionsnedsättning ser ut inom rättssystemet. När Handikappförbunden i samband med att regeringens rapport kom lade fram en alternativrapport om sin syn på läget i Sverige var det just rättssystemets bristande kunskaper och att vissa rättigheter inte kan prövas juridiskt som lyftes fram som två av tre stora problem.
Sverige ombeds specificera villkor för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, exempelvis delaktighet i beslutsprocesser och särredovsining i statistik, inte minst när det gäller kvinnor och flickor som har en annan etnisk bakgrund än svensk eller tillhör den samiska befolkningen.
Flera frågor ställs när det gäller möjligheten för personer med funktionsnedsättning att delta i allmänna val. Andra områden som tas upp rör bland annat tillgång till en likvärdig skolgång, hälsa och rehabilitering, och internationellt samarbete.
Text: Albert Martinsson