Situationen för personer med funktionsnedsättning blir allt sämre i Sverige. Den bilden var de flesta eniga om när internationella funktionshinderdagen uppmärksammades på tisdagen.
– Politikerna har inte förstått FN-konventionen, menade handikappförbundens ordförande Ingrid Burman.

I år är det 22:a gången som Internationella funktionshinderdagen firas över hela världen. I Stockholm samlade funktionshinderrörelsen och DO de närmast sörjande till en liten konferens om arbetet för lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige.
Någon munter bild av verkligheten kom inte fram. Flera deltagare visade hur utvecklingen på flera centrala områden som arbetsmarknad, tillgänglighet och personligt stöd och hjälp går bakåt. Detta trots att Sverige sedan snart fem år tillbaka har tillträtt konventionen.

– Vi har inte flyttat oss en millimeter, sa Jan-Peter Strömgren, ordförande i hörselskadades riksförbund.
Han hänvisade till hur frågorna inom FN-systemet har flyttat från Världshälsoorganisationen, WHO, till kontoret för högkommissarien för mänskliga rättigheter.
– I Geneve har vi flyttat in i finrummet. Men här i Sverige sitter vi fortfarande i funktionshinderdelegationen på Socialdepartementet, sa Jan-Peter Strömgren.

Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman fyllde på och lyfte fram klyftan mellan retorik och praktik som hon upplever finns i Sverige.
– Det finns inte en politiker som vi träffar som inte säger att konventionen är viktig eller pratar om lika rättigheter för alla, men trots det går utvecklingen bakåt. Det är väldigt förvirrande att leva i den här verkligheten, sa Ingrid Burman.

Hon menade att politikerna inte förstår FN-konventionen och pekade på hur svenska politiker gärna talar om hur bra personer med funktionsnedsättning har det i Sverige jämfört med andra länder.
– Det är inte det konventionen handlar om. Den ger rättigheter i förhållande till övriga befolkningen och där har vi visat att utvecklingen av vissa rättigheter går tillbaka jämfört med övriga befolkningen.

DHRs ordförande Rasmus Isaksson pratade om att det har skett ett attitydskifte i samhället när det gäller synen på tillgänglighet och allas rätt till delaktighet.

– För några år sedan handlade det om okunskap. Idag handlar det mer om ovilja.

Han ansåg att funktionshinderrörelsen måste ena sig runt gemensamma frågor för att kunna påverka samhället och nå resultat.

–  Det är när vi har jobbat tillsammans som vi har nått de största segrarna, sa Rasmus Isaksson.

Text: Albert Martinsson