I somras presenterade EU-kommissionen ett förslag till nytt direktiv för likabehandling och mot diskriminering inom unionen. Syftet med förslaget är att ge ett likvärdigt skydd mot diskriminering för alla diskrimieringsgrunder, inklusive människor med funktionsnedsättning. Idag ger unionens regler bara skydd mot diskriminering i arbetslivet, förutom om den sker på grunderna ras eller etniskt ursprung.
Kommissionens förslag har under vintern förhandlats i Europaparlamentets olika utskott och en mängd förslag till ändringar har först fram. Förslaget som ligger på bordet inför morgondagens debatt i parlamentet innehåller flera förtydliganden och tillägg till det ursprungliga förslaget. Detaljnivån är högre och skrivningarna mer omfattande.
I förslaget, som antogs av parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter i mitten av mars, framhålls att direktivet är ett medel för att leva upp till FNs konvention om rättigheter för personer med funktionshinder. Likaså kräver man att medlemsstaterna måste garantera tillgänglighet inom såväl allmänna transportmedel och byggnader som inom kommunikation och information.
I utskottets förslag finns också en tydligare definition av vad som ansas vara en oproportionell börda och vad som anses vara rimliga anpassningsåtgärder. Dessutom hänvisas till motsvarande definitioner i FN-konventionen och tidigare EU-direktiv om diskriminering i arbetslivet.
Utskottet vill också förtydliga att förbudet att diskriminera ska gälla såväl direkt som indirekt diskriminering liksom diskriminering av närstående.
Samtidigt finns i förslaget en öppning för att skjuta åtgärder för bättre tillgänglighet på framtiden. De länder som tycker sig ha, ekonomiska eller andra, problem med att göra miljön tillgänglig för funktionshindrade kan få en frist på tio år innan de behöver leva upp till direktivets krav på området. De måste dock presentera en plan för hur man stegvis ska uppfylla kraven.
I yttrandet ställer man också krav på aktiva åtgärder för att främja jämlikhet.
Förslaget till betänkande togs av en stor majoritet av ledamöterna i utskottet men den konservativa gruppen i parlamentet, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, är till viss del skeptiska till direktivet.
Om det blir ett nytt likabehandlingsdirektiv och hur det ska utformas avgörs slutligen av Europeiska rådet. Parlamentets beslut är bara rådgivande.
Läs mer:
Läs utskottets förslag till nytt likabehandlingsdirektiv »
SHTs artiklar om EU-politik »
Text: admin