Debattvinjett med bild på Gustav Fridolin (MP)Jag tänker inte vara tyst. I en utmaning i SHT skriver HSO:s ordförande att alla riksdagspartier tystnat i kraven på ett värdigt liv med möjlighet till arbete, trygghet och framtidstro också för personer med funktionsnedsättningar. Det är ett svek mot var femte medborgare, och i stor utsträckning en sanning.

Regeringen säger sig vilja öka möjligheten till arbete för personer med funktionsnedsättning, men statistiken talar sitt tydliga språk – få får en chans att bidra, och det ökar inte. Samtidigt håller regeringen fast vid sin inhumana politik för trygghetssystemen, som ställer många utan försörjning. När nu arbetslösheten återigen vänder uppåt kommer det särskilt att drabba den med en svag anknytning till arbetsmarkanden.  Därmed kommer de få med funktionsnedsättning som lyckats få ett jobb riskera att återigen stå utan. Med nedrustade trygghetssystem kommer fler hänvisas till försörjningsstödet. Det är inte ett samhälle där vi ser värdet och kraften i varje människa. Miljöpartiet har högre ambitioner än så för människor.

Vi är många som länge krävt att otillgänglighet ska klassas som diskriminering. Jag var själv med i de allra första tillgänglighetsmarscherna och har motionerat om en svensk tillgänglighetslagstiftning. Regeringen har lovat att lagstifta om vårt krav. Men hitintills har de inte visat att de är beredda att göra löftet till verklighet.
Istället går utvecklingen bakåt. Den nya orimliga tolkningen av vad som är ”grundläggande behov” gör att många som borde ha självklar rätt till personlig assistans förvägras detta. Vi ser exempel efter exempel på där människor nu får sin assistans indragen, trots att de har tydliga behov av personlig assistans för att kunna leva ett värdigt liv. Den revolutionerande assistansrätten håller på att urholkas bakvägen.

Jag är uppvuxen i ett hem där assistenterna var självklara. Min mor fick en stroke när jag var barn och under ett par år behövde hon assistans och rullstol för att kunna leva ett tillgängligt liv, och ge mig och mina syskon en bra uppväxt. Jag har alltså mycket att vara tacksam för inför den svenska rörelse för jämlikhet och likvärdiga livsvillkor som drev igenom assistanslagstiftningen.
Den som behöver assistans ska få det, och man ska få det utifrån rimliga och rättvisa myndighetsbeslut utan integritetskränkande sifferexercis och behovsprövning. Det är en av de reformer som ger livsmöjligheter för människor med funktionsnedsättning. Det ger många möjligheter att blomma ut och göra de viktiga insatser för sina anhöriga, i föreningslivet och i arbetslivet som också gör Sverige starkare.

Personer med funktionsnedsättning är inga ”stackare” eller ”offer” för annat än en politik som inte tar ansvar för allas livsmöjligheter. Jag lovar därför att tillsammans med Agneta Luttropp som ansvarar för frågorna i vår riksdagsgrupp och andra engagerade, såväl inom Miljöpartiet som utanför, arbeta för att återupprätta assistanslagstiftningen utifrån lagens intentioner.
Det är viktigt att den grundläggande rätten till jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet, som lagen skulle garantera, blir verklighet. Vi lovar också att fortsätta arbetet för en tillgänglighetslag som klassar otillgänglighet som den diskriminering det faktiskt är. Vi vill också se en arbetsmarknad där människor med funktionsnedsättning ges reella möjligheter att få ett arbete.

Gustav Fridolin är språkrör för Miljöpartiet

Här finns fler repliker>>

Taggar:
Gustav Fridolin, Miljöpartiet,

Text:

Kommentarer är avstängda.