Biblioteket på handelshögskolan i Göteborg. Foto: Johan Wingborg

Det är fortfarande sällsynt att killar och tjejer med stora funktionshinder börjar studera vid universitet och högskola och det finns inte heller någon självklar möjlighet för dem att göra det. Alltför många hinder, lokaler som inte är tillgängliga, inläsning av tryckt material som inte alltid fungerar är några exempel. Därför måste studiemiljön förbättras och eleverna ges möjlighet att redan under gymnasietiden få praktisera och känna på hur det är att studera vid högskola eller universitet.
 
Det måste bli ett lika naturligt val för dessa elever som för alla andra ungdomar att tänka sig en universitetsutbildning. Som alla andra gymnasieelever måste de komma fram till om de har möjlighet, orkar fysiskt och har fullständiga betyg för högre studier. Finns det ett lockande arbete i framtiden?
Tidigare generationer personer med funktionsnedsättning har inte alltid sett det som en möjlighet att plugga vidare. Men nu kommer det en helt ny generation av ungdomar som haft bra stöd i skolan av elevassistenter och speciallärare. De har haft möjlighet att plugga tillsammans med andra elever och för många av dem är det helt naturligt att de skall läsa vidare.
 
Gymnasieeleverna måste också få möjlighet till en realistisk överblick över kommande universitetsstudier redan under gymnasietiden för att de skall klara sina framtida studier. De ska erbjudas praktik på högskola. Eleverna måste få uppleva vad ett högt studietempo innebär, att vara en bland många studenter, att ta sig mellan salar, att snabbt skaffa litteratur, och samarbeta med andra studenter och mycket annat som hör till högskolestudentens vardag.
Speciellt krävande blir det vid grupparbeten, seminarier och kliniska övningar. Vi skall inte sticka under stol med att det är tufft att läsa vid universitet men då måste studenter med funktionshinder få möjlighet att förbereda sin framtid.
 
Då måste också universitet och högskolor vara redo att möta deras krav. Transporter till och från måste fungera till hundra procent.
Våra universitet har inte heller alltid en tillgänglig miljö. Det finns alltför många traditionstyngda byggnader med trappor, stora salar med fasta bänkar där det är och svårt att ta sig fram i rullstol. Studenter utan funktionshinder tar en väg genom byggnaderna, medan det blir en helt annan för den som använder rullstol. Därför måste studiemiljön förbättras, eftersom studier vid högskolan bygger på att studenter umgås, hjälps åt och samarbetar. Har du en synnedsättning säger det sig självt att inläsning av böcker, kopierat material, stenciler och lärarnas föreläsningsmaterial fungerar perfekt.
 
Tyvärr blir kraven på dessa studenter högre än för andra. Inte nog med att de skall klara en krävande studiegång, de skall hantera sin funktionsnedsättning också. Och då måste tillgängligheten i universitets- och högskolemiljön förbättras.

Per Olof Larsson arbetar vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet
Emma Lyrdal är ansvarig för Projekt praktikplatser vid Riksgymnasiet Göteborg

Den här artikeln har följande taggar:
Utbildning, tillgänglighet, Per-Olof Larsson, Emma Lyrdal

Text: admin