I några tidigare debattinlägg har frågan om handikappforskningen ventilerats. Jag skall inte här gå in på den intensiva diskussionen om den sociala modellen, som framför allt den brittiska forskningen om funktionshinder vilar på.
Kort kan dock sägas att behovet av att vidga perspektivet på frågan har framförts av flera av debattörerna. Den sociala modellen kritiseras för att i alltför hög grad fokusera på de sociala förhållandena och att den enskilde individen riskerar att försvinna ur analysen.
I Sverige har vi som bekant ett mer ”både-och”-perspektiv. Kritik har dock i olika sammanhang förts fram att detta ”både-och”-perspektiv mer är läpparnas bekännelse än en beskrivning av hur svensk handikappforskning i praktiken bedrivs. Kritik framförs att den är allt för individinriktad. Vi har således en ”omvänd” kritik i Sverige jämfört med den i Storbritannien.
Det senaste exemplet på detta är Susanne Bergs inlägg. Hon menar för det första att det är för lite av tvärvetenskaplig samhällsinriktad forskning, och för det andra att det finns en lång rad strukturella orsaker till detta, framför allt att tvärvetenskapliga projekt har svårt att få finansiering i en disciplinorienterad forskningsfinansieringsvärld och kraven på hög vetenskaplig kvalitet.
Det är lätt att hålla med Berg i att den samhällsvetenskapliga forskningen om funktionshinder skulle kunna vara mer framträdande och att det är svårt för breda tvärvetenskapliga projekt att finna finansiering från de traditionella forskningsråden.
Frågan är hur analysen som leder fram till dessa påstående ser ut? En sådan analys kan visa vägen fram mot en bred tvärvetenskaplig forskning.
Svårigheterna för tvärvetenskaplig forskning är generell i forskarvärden och har inget att göra med ämnesområdet. Såväl den amerikanska vetenskapsakademin (NAS) som EUs vetenskapliga råd (EURAB) har i centrala dokument påtalat detta och de är också starkt kritiska mot hur tvärvetenskaplig forskning hanteras såväl av finansiärer som av universitet.
Det är alltså inget som drabbar endast forskning om funktionshinder. Frågan om tvärvetenskaplig forskning måste lyftas till en politisk nivå. Det är paradoxalt påpekar NAS att vår tids stora vetenskapliga landvindningar kommer ur tvärvetenskaplig forskning men vi har inte strukturer som främjar sådan forskning.
Kan då funktionshindersforskning trots dessa försvårande omständigheter visa vägen och praktisera en genuin tvärvetenskaplig forskningspraktik?
Jag tror det, men då bör den inte avgränsas till samhällsvetenskaplig forskning.
Vi behöver förstärka det samhällsvetenskapliga perspektivet men inte till priset av att individen försvinner ut ur analysen. Vi skulle då riskera att hamna i den brittiska situationen.
För att vi skall vinna gehör för, såväl ur ett brukarperspektiv, ett forskningskollegialt perspektiv som ett forskningspolitiskt perspektiv behöver vi utveckla en forskningspraktik som utgår från den relationella skandinaviska synen på funktionshinder. Ett synsätt som vi har all anledning att slå vakt om.
Genom att inkludera individen, samhället och relationen mellan dessa enheter kan vi få en spännande forskning där såväl enskilda individer känner igen sig, där vi kan visa resultat som den enskilde direkt kan realtera sig till och förbättra sin situation samtidigt som vi kan visa på de strukturella och långsiktiga förändringar som behövs.
Således: (1) frågan om tvärvetenskap bör angripas i ett brett forskningspolitiskt sammanhang, (2) frågan om forskningen om funktionshinder bör även fortsättningsvis bygga på ett relationellt synsätt men den samhällsvetenskapliga delen bör kraftigt förstärkas.
Det senare tror jag bara kan uppnås om samhällsvetare och forskare från andra kunskapsområden närmar sig varandra i syfte att utveckla bred tvärvetenskaplig forskning om funktionshinder.
Om vi som samhällsvetare skärmar oss från andra kunskapsområden och driver frågan om en avskild samhällsvetenskaplig forskning – av forskningsråden öronmärkt sådan – kommer vi inte att uppnå målet att förnya forskningen om funktionshinder.
Berth Danermark, Professor Institutet för handikappvetenskap
Örebro Universitet
Denna artikel har följande taggar:
forskning, disability studies
Text: admin