– 2010 finns det inte längre någon ursäkt om detta inte fungerar, säger Maria Johansson, ordförande i DHR. Själv valde hon att bojkotta butiken när det brast.
Maria Johansson, som använder manuell rullstol, valde att bojkotta den stora livsmedelsbutiken på Kungsholmen i Stockholm där hon tidigare brukade handla. Butiken har ett stort utbud av bra produkter. Men i samband med en omfattande tillbyggnad valde man bort att installera en vanlig kundhiss.
– Rullbandet som fanns sedan tidigare är alltför brant för att jag ska kunna åka på det. Med varor är det helt omöjligt. Så de ska inte ha mina pengar överhuvud taget, säger Maria Johansson.
– Lagstiftningen säger att det ska fungera för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, men så är det inte i verkligheten, fortsätter hon.
I en storstad kan man välja en butik som fungerar. På mindre orter saknas ofta den valmöjligheten. Då blir dålig tillgänglighet ett mycket stort problem.
Men rullstolsburna konsumenter stöter fortfarande på problem även när de ska handla i moderna storbutiker.
Exempel på det är trappsteg, varuställ i gångar, alltför högt staplade varor, höga kyldiskar, djupa frysdiskar, högt placerade apparater för kölappar, vågar, självscanning och betalning.
I Sverige har de tre stora livsmedelskedjorna ICA, Coop och Axfood över 90 procent av dagligvarumarknaden.KF:s dagligvarugrupp svarar för drygt hälften av dagligvaruhandeln i Sveriges 720 Coop-butiker.
Göran Staaf är konceptchef på Coop Butiker och Stormarknader:
– I KF:s värdegrund ingår omtanke om människor och miljö som en bärande del. Därmed kan man även säga att vi månar om alla människors lika värde.
– Givetvis ska vi följa gällande lagstiftning, vägledningar och rekommendationer från myndigheter, fortsätter han.
Inom Coop finns tillgänglighetsfrågorna alltid på agendan när nya butiker och stormarknader byggs, liksom när butiker byggs om och moderniseras.
Men Göran Staaf medger att arbetet med att åtgärda hinder kan vara svårare i mindre butiker och fastigheter.
– Vi är inte ofelbara. Fortfarande händer det att gångarna delvis blockeras av tillfälliga varuställ, skyltar och liknande. Detta måste våra butikschefer ha tydliga instruktioner om så att framkomligheten hela tiden är så bra som möjligt.
Genom de egna kedjorna Willys, Hemköp och PrisXtra bedriver Axfood handel i 230 butiker. Därutöver samverkar företaget med cirka 840 handlarägda butiker. Elisabet Green Karlsson är marknadschef på Hemköp.
– Vi bygger alltid enligt Boverkets normer för tillgänglighet när vi bygger nya butiker, eller renoverar befintliga butiker, säger hon.
– Men det kan finnas äldre butiker som byggts enligt tidigare normer och som har svårt att uppnå några av de moderna tillgänglighetskraven.
– Men Willys är lite bättre på det här än Hemköp, påpekar Ingmar Kroon, presschef inom Axfood-koncernen.
– Hemköp har en hel del äldre, mindre butiker som är jobbiga att få till. Willys har stora ganska nya butiker där man kunnat göra rätt från början.
– Man kommer in med permobil i alla butiker och det finns minst en kassa anpassad för permobil i alla Willysbutiker.
ICA-koncernen har cirka 2 200 egna och handlarägda butiker. På hemsidan säger man att ”ICA:s ambition är att vara en positiv och drivande kraft i samhället – på alla nivåer”.
Pressekreterare Sara Hjelm påpekar att varje ICA-handlare är egen företagare, men att alla givetvis måste följa gällande lagstiftning.
– Det finns tillgänglighet i de flesta butiker. Undantag kan finnas bland äldre butiker som ännu inte blivit ombyggda, konstaterar även hon.
Maria Johansson är övertygad om att butikerna förlorar stora pengar på att inte ta tillräcklig hänsyn till den stora kundgrupp som personer med exempelvis nedsatt rörelseförmåga utgör.
Frågan är om de gör det? Är funktionshindrade kunder tillräckligt viktiga?
– Definitivt, svarar Göran Staaf. Handikapprörelsens krav på tillgänglighet betecknar han som ”rättmätigt”.
– Funktionshindrade kunder behöver, vill och ska kunna köpa dagligvaror som alla andra kunder. Eftersom vi har 3,3 miljoner medlemmar så återfinns naturligtvis många funktionshindrade i den gruppen.
– Alla kundgrupper är viktiga för oss. Att inte tillvarata möjligheten att sälja varor till en kundgrupp vore en missad chans till försäljning, konstaterar Elisabet Green Karlsson.
Men vad innebär det mer konkret?
På det svarar Göran Staaf att personal exempelvis alltid ska hjälpa kunder som, av olika skäl, inte når högt upp på hyllor eller över kanterna på diskar.
Ett annat område är placeringen av prisfrågeterminaler.
– När vi köper nya terminaler eller byter ut befintliga så köper vi sådana med handscanner. Det gör det lättare för exempelvis rullstolsburna kunder att använda dem.
– I en nybyggd butik kan vi redan från början se till att kontrastmarkera trappor, dörrar, pelare och handtag med mera, bygga breda gångar, rullstolshissar, ramper och lättillgängliga entréer med automatisk dörröppningsfunktion, fortsätter Göran Staaf.
– I de butiker vi bygger om nu sätter vi dörrar på frysar och kylar av miljöskäl. Där har vi valt skjutdörrar och det underlättar också tillgängligheten, säger Elisabet Green Karlsson.
Både hon och Göran Staaf anser ändå att branschen kan göra mer.
Enligt Göran Staaf har många handlare efterlyst en enkel manual om hur man åtgärdar enkelt avhjälpta hinder.
– Svensk Handel och Konsumentverket har samarbetat kring ett informationsmaterial som så småningom ska skickas ut till alla medlemsföretag, säger han.
För Maria Johansson och DHR är det inte en dag för tidigt.
– DHR väljer att aldrig medverka i sammanhang där det inte fungerar fullt ut för personer med nedsatt rörelseförmåga. Det är förbundets policy. Men vad den enskilde kunden gör måste vara ett personligt beslut.
– För mig var det självklart med en bojkott när de inte installerade en kundhiss. De struntade i mig som kund.
Den här artikeln har följande taggar:
tillgänglighet, Maria Johansson, Ica, Coop, Axfood
Text: admin