Stjärtfenan på en dykande val sticker upp ovanför vattenytan.Den 16 augusti 2007 gav regeringen Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att samordna försöket med fria val av hjälpmedel. Tre olika landsting valdes ut att ingå i försöket. Det är Stockholms läns landsting, Landstinget Kronoberg och Landstinget Sörmland.
Försöket med fritt val av hjälpmedel ska pågå fram till december 2009 och ska slutredovisas till regeringen den 1 mars 2010.
Försöket med fritt val av hjälpmedel startades för att öka valfriheten för brukarna av hjälpmedel. Samtidigt som utbudet av hjälpmedel har ökat, har användarna blivit mer aktiva och välinformerade om vilka hjälpmedel som finns.
 
Genom fritt val hoppas man att brukaren får ett hjälpmedel som tillgodoser behoven på bästa sätt och som i förlängningen bidrar till ökad livskvalitet.
Det är dock frivilligt att delta och de brukare som inte vill välja, får tillgång till hjälpmedel på samma sätt som förut. Försöket i de tre landstingen ska ge lärdomar och bidra till en  fungerande modell för en frittvalreform för hela landet.Försöket med fritt val av hjälpmedel ska inte medföra extra kostnader för landstingen, utan de tio miljoner kronor som staten tillför ska täcka omkostnader, som informationsarbete och IT-system.

Så hur har det gått så här långt? Det var i maj 2008 som brukarna i de tre försökslandstingen fick möjlighet att göra fria val av hjälpmedel.
Drygt sju månader senare räknar Hjälpmedelsinstitutet med att cirka 100 fria val totalt har gjorts i de tre landstingen. Men skillnaderna är stora. Störst har intresset varit i Stockholm, medan intresset har varit betydligt svalare i Sörmland och Kronoberg.

Ännu har dock inte informationen om försöket nått ut till alla brukarna. Landstinget i Sörmland skickade till exempel nyligen ut skriftlig information till länets alla brukare av hjälpmedel. Nya grupper av hjälpmedel tillkommer och verksamheten utökas successivt i de tre landstingen.
Från den 1 december utökades försöksverksamheten i Kronoberg och omfattar nu de flesta hjälpmedel. Även i Stockholm kommer snart fler grupper av hjälpmedel att ingå i fritt val.

Irene Vasberg är projektledare för frittvalförsöket i Sörmland. Där har landstinget och kommunerna en gemensam nämnd för hjälpmedel. Sedan november omfattas de flesta hjälpmedel av fritt val i länet. Irene Vasberg berättar att det redan från start fanns ett stort intresse bland politikerna för projektet, men att intresset bland brukarna hittills varit svalare.
– Det kan ju vara så att brukarna är nöjda med situationen så som den är. Men det handlar också om ett nytt sätt att tänka, för både förskrivarna och brukarna. Förut fanns ett bestämt sortiment, men nu ska brukarna själva ta initiativet och förskrivaren blir mer som en coach. Det tar tid att förändra invanda mönster och tankesätt, säger Irene Vasberg.

Ännu är det för tidigt att säga om försöket gett några positiva effekter i Sörmland, tycker hon. Men förhoppningen är att öka brukarnas inflytande, att brukarna kan hitta det som passar deras behov bäst. Det är extra viktigt för alla de brukare som lever med sitt hjälpmedel varje dag, säger Irene Vasberg.

Ett problem som flera lyfter fram är den ekonomiska hanteringen av de fria valen av hjälpmedel. Erfarenheterna bland brukarna är hittills inte positiva, berättar Arnold Lennartsson, ordförande för DHR i Kronobergs läns distrikt.
I Kronoberg ingår förutom landstinget även två av länets kommuner, Växjö och Älmhult, i försöket med fritt val.
– Fritt val av hjälpmedel har haft en trög start sett ur brukarnas perspektiv. Det har varit många juridiska nötter. Ett av de största problemen är handhavandet av rekvisitionerna, det vill säga handskandet med pengarna. Det är krångligt, både för brukaren och säljaren. Man måste se om fördelarna med att kunna välja fritt överväger mot nackdelarna, säger Arnold Lennartsson.

Även när det gäller utprovning, service och reparation av hjälpmedel inom frittvalreformen finns det ännu många frågetecken.
I Sörmland och Kronoberg finns till exempel inte hjälpmedelsbutiker på samma sätt som i Stockholm, utan inköpen sker via  postorder och internet. Det gör att brukarna inte kan prova hjälpmedlen på plats. 

Men inte heller Jaan Kaur, ombudsman på DHR i Stockholm, har märkt något större intresse för frittvalförsöket i sitt distrikt. Han konstaterar att fritt val av hjälpmedel kan passa vissa personer mycket bra, men det är fortfarande en försvinnande liten del av alla brukare som valt att delta. Det visar också erfarenheterna från liknande försök i våra nordiska grannländer.
– När jag talar med DHR-medlemmar verkar det snarare finnas en förhoppning om väl fungerande hjälpmedelscentraler med ett brett urval av hjälpmedel. Det verkar inte som intresset för just fritt val av hjälpmedel är så starkt, säger Jaan Kaur.

I finanskrisens spår finns också en oro över hur det ska gå med leverantörerna av hjälpmedel. Vilka företag kommer att finnas kvar om några år?
Många frågar sig också om de kommer att ha råd med de eventuella extra kostnader som ett fritt val kan innebära, menar Jaan Kaur. Rekvisitionen täcker ju bara ett visst belopp och brukaren får själv stå för eventuella extrakostnader.
Martina Estreen, projektledare för frittvalförsöket på Hjälpmedelsinstitutet, berättar att intresset för fritt val är stort, men att det handlar om en reform som tar tid att genomföra. Hon konstaterar också att det hittills är främst äldre som har valt att delta i försöket.
–  Att en så stor andel äldre hittills har valt fritt val kan bero på de hjälpmedelsgrupper som hittills har ingått i försöket. Nu när det blir möjligt att välja även andra typer av hjälpmedel får vi se hur det påverkar åldern på brukarna, säger Martina Estreen. 

Både positiva och negativa erfarenheter av försöket ska tas med i den slutliga utvärdering som ska lämnas till regeringen. Hjälpmedelsinstitutet arbetar parallellt med de juridiska problem som dyker upp i samband med fritt val. I slutrapporten ska Hjälpmedelsinstitutet sedan lämna förslag på hur ett frittvalsystem ska kunna fungera i hela Sverige.
Martina Estreen berättar att reaktionerna bland brukarorganisationerna hittills är blandade.

– I stort kan man säga att flera organisationer är försiktigt positiva, men att det beror på hur det blir med fritt val av hjälpmedel efter försöksperioden. Några av de saker som lyfts fram i de fokusgrupper för brukare som försökslandstingen har haft är att brukarna oroar sig för ekonomin, att servicen är säkrad för åtminstone mer avancerade hjälpmedel och att de vill ha ställen där man kan prova och testa hjälpmedel, säger Martina Estreen.

Hos Hjälpmedelsinstitutet kan man läsa mer om Fritt val »

Text:

Kommentarer är avstängda.