Svenska funktionshinderrörelsen räknar med att Sverige får kritik efter den granskning som FNs kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomfört i veckan.

– Den uppfattning jag fick var att kommittén delade vår uppfattning att det är märkligt att ett land som Sverige, som är så pass rikt, inte har en större ambitionsnivå när det gäller att leva upp till konventionen, säger Handikappförbundens ordförande Ingrid Burman.

Tillsammans med representanter för paraplyorganisationen Lika unika träffade hon kommitténs medlemmar i Genève innan utfrågningen av regeringen började på måndagen.

– Vi tryckte mycket på att Sverige inte har genomlidit samma ekonomiska kris som stora delar av Europa och ändå ser vi att en rad av tidigare genomförda reformer rullas tillbaka och att man inte heller förmår att leva upp till konventionens rättighetsartiklar, säger Ingrid Burman.

Liknande upplevelser har Jan-Peter Strömgren, som har lett Lika unikas delegation i Genève.

– Den stora frågan som vi har fört fram är att lagförslaget om att göra bristande tillgänglighet till diskriminering ger företag med färre än tio anställda rätt att diskriminera. Där har man från granskningskommitténs sida reagerat på de här inskränkningarna som i praktiken innebär att man i lag lägger in rätten till diskriminering, säger Jan-Peter Strömgren.

FN-kommitténs granskning av Sverige har föregåtts av skriftlig rapportering från regeringen och funktionshinderrörelsen och specifika frågor från kommittén. Eftersom regeringens förlag till nytt diskrimineringsskydd kom så sent som i mars har frågan om undantaget för företag med färre än tio anställda inte berörts tidigare, men togs ändå upp av flera ledamöter under utfrågningen. Men frågorna stannade inte där utan berörde en mängd olika områden, som villkoren för skolelever med funktionsnedsättning, kostnaderna för hjälpmedel och hur staten skyddar kvinnor som möter dubbel diskriminering.

Flera ledamöter ville ha hårda siffror för att beskriva situationen i Sverige.  Bland annat efterfrågades hur många barn med funktionsnedsättning som har blivit avvisade från privata skolor och hur många ansökningar om bygglov som avvisas på grund av bristande tillgänglighet.

Jan-Peter Strömgren tycker att regeringens representanter var professionella och gjorde bra presentationer, men att de många gånger lyfte fram insatser som inte var relevanta för frågeställningen.

– De ger ett svar, men de svarar inte på frågan och så är det genomgående. De ger en väldigt ljus bild av situationen i Sverige, säger Jan-Peter Strömgren.

– Man måste ändå säga att det här är positivt att ha en sådan här öppen redovisning och få möjlighet att via granskare från hela världen pröva den svenska regeringen. Vad resultatet av det här blir kan bara framtiden utvisa, men visst är det en möjlighet, säger Jan-Peter Strömgren.

Vilken betydelse kan den här granskningen få för politiken i Sverige?

– Förhoppningen ligger mycket i hur vi i funktionshinderrörelsen använder rapporten. Det är vi som måste göra politik av den, säger Jan-Peter Strömgren.

Samma slutsats drar även Handikappförbundens Ingrid Burman.

– Jag är alldeles övertygad om att om inte vi hjälps åt att göra den kritik som jag förutsätter att regeringen får publik, då kommer man inte i någon större utsträckning prioritera de här frågorna, säger Ingrid Burman.

FN-kommitténs utlåtande publiceras senare i april.

Text: Albert Martinsson