Till professorn Gerard Quinn i Irländska Galway vallfärdar forskare från hela världen för att studera rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Galway är en charmig och livlig universitetsstad på Irlands västkust och anses vara den keltiska kulturens huvudstad. Men staden har också blivit ett internationell nav, för att inte säga ett Mecka, för den snabbt framväxande forskningen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vid universitetet finns sedan 2008 ett forskningscenter för funktionshinderjuridik och politik och som leds av juristen och professorn  Gerard Quinn.
Under hans ledning har centret framgångsrikt lyckats få stora anslag och donationer för forskning och utbildning och koordinerar även ett stort europeiskt forskningsprojekt om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Centret har utvecklats till en tankesmedja för den akademiska funktionshinderforskningen men även för den internationella funktionshinderrörelsen.

Gerard Quinn har haft fingrarna med i stort sett alla delar av tillkomsten av FN-konventionen och är en ofta anlitad expert av såväl Irlands regering, FN som av EU i frågor som rör rättigheter för personer med funktionsnedsättning . I år fick Quinn det prestigefyllda uppdraget att ingå i den Irländska presidenten Michael D Higgins personliga rådgivande organ (Council of State).

När konventionen antogs av FN 2006 var det ett resultat av många års arbete. Det första initiativet till en konvention togs redan i slutet på 1980-talet. Efter att barnkonventionen antogs 1989 var motståndet dock starkt bland FN-staterna att anta fler mänskliga rättighetskonventioner och frågan var därför politiskt död under många år.

När kraven på en konvention återigen började resas vid sekelskiftet tog Irland initiativ till att det skulle göras en studie om hur väl redan existerande MR-konventioner skyddade rättidheterna för personer med funktionsnedsättning.
Gerard Quinn fick tillsammans med den tyska juristen och professorn Theresia Degener i uppdrag av FN att genomföra undersökningen.
I sin omfattande och gedigna slutrapport från 2002 riktade de kritik mot det existerade nuvarande systemet och argumenterade utförligt varför det behövdes en särskild konvention som omfattade personer med funktionsnedsättning.

Svensken Tomas Lagerwall var då generalsekreterare för Rehabilitation International (RI) och deltog aktivt i den internationella funktionshinderrörelsens arbete för en konvention. Lagerwall beskriver Gerard Quinn och Theresia Degeners arbete som oerhört betydelsefullt:
– Deras rapport var helt central för att frågan skulle komma vidare. Utan den analysen är jag inte säker på att vi hade lyckats att få en konvention, säger Tomas Lagerwall.

Gerard Quinn var tidigt en framgångsrik jurist och den förste irländaren att doktorera på den amerikanska prestigeinstitutionen Harvard Law School. Hans forskningsfokus mot författningslagstiftning tog ny riktning när han 1989 fick en dotter med funktionsnedsättning.
En annan viktig inspiration för Gerard Quinns forskning var att USA antog en omfattande diskrimineringslagstiftning 1990 , the Americans with Disabilities Act (ADA). Han minns att han såg en TV-sändning från Vita Huset där den dåvarande Bush undertecknade ADA och tänkte:
– Vi kan göra det också!

Ett problem som ibland återkommer är att forskningen blir alltmer avskärmad och att aktuella samhällsproblem inte belyses. Det anses inte alltid meriterande för forskare ta sig an politiska frågor och att till exempel ta på sig utredningsuppdrag för staten:
– Traditionella universitet är inte riktigt intresserade av att deras akademiker bidrar till samhällsarbetet så ibland blir man en ensamvarg. Det verkar förändras nu vilket är bra för den kommande generationens akademiker.

Att det skulle finnas en motsättning mellan samhällsengagemang och att bedriva forskning förnekar Quinn bestämt och lyfter fram betydelsen av att resultaten av forskningen inte stannar inom den akademiska världen utan att den nås av de personer som berörs och politiker.
Ledstjärnan för Quinn är ”Scholarship in action” som närmast kan beskriva som forskning som leder till förändring.
– Forskningen måste riktas mot de problem människor möter och hur de kan lösas! betonar Quinn.
Han menar vidare att det behövs forskning inom nästan alla discipliner. Men det behövs också mer färdigheter i hur kunskapen ska omvandlas till verkliga förändringar, särskilt i den politiska processen.

Med konventionen kom också stora förhoppningar. Det talades om ett paradigmskifte. Men utmaningarna är stora medger Gerard Quinn och jämför med övriga konventioner:
– Den stora skillnaden är att människor mer instinktivt till exempel ser barnens rättigheter som en rättighetsfråga medan man för personer med funktionsnedsättning fortfarande ser det som socialpolitik och sociala rättigheter. I ekonomiskt svåra tider är det ännu svårare eftersom fokus av naturliga skäl framförallt hamnar på människors materiella välfärd.

Ett av de många initiativ som Gerard Quinn har tagit för att förändra genom forskning, är en veckolång sommarskola om FN-konventionen och som riktar sig till aktiva inom funktionshinderrörelsen, jurister, politiker m.fl.
Mycket tack vare Gerard Quinns stora nätverk kommer ledande internationella forskare och personer som varit involverade i konventionens tillkomst till sommarskolan för att ge deltagarna kunskap  om hur konventionen kan användas och vara ett redskap för verklig förändring.
Quinn sammanfattar syftet med utbildningen:
– Denna sommarskola handlar om makt!
Han anser att den europeiska funktionshinderrörelsen gör ett bra jobb men att de behöver kontinuerligt ny kunskap för att kunna påverka. För att konventionen ska kunna genomföras måste organisationerna vara aktiva och förnya sina arbetsformer.

Till årets sommarskola, den fjärde i ordningen, kom ett hundratal deltagare från 29 länder. Aktivister från funktionshinderrörelsen blandas med doktorander.
Endast ett fåtal av deltagarna kom från de nordiska länderna. Själv var jag den enda från Sverige och frågade Quinn varför han tror att det är så dåligt intresse från de nordiska länderna.
– Förmodligen på grund av er välfärdsmodell. Ni tror antagligen att ni inte behöver mänskliga rättigheter vilket är helt fel. Verkligheten är så att välfärdsstaten – precis som i hela världen – är under förändring. Den nordiska modellen som ni idag känner den kommer inte existera om 20 år. Konventionen anger en helt ny syn på välfärd – som är kopplad till personlig frigörelse och aktivt deltagande på samma sätt som andra.

Gerard Quinn sätter fingret på ett problem som den svenska statsvetaren Johan Karlsson Schaffer har benämnt  som den nordiska MR-paradoxen och lite spetsigt formulerat det till:
”…ett till synes motsägelsefullt beteende, som ger intryck av att de nordiska staterna är passionerat övertygade om att alla människor överallt har okränkbara mänskliga rättigheter som skyddas i lag och domstol – utom just nordbor.”

En framtidsfråga som centret för närvarande arbetar aktivt med är att stärka skyddet för diskriminering på grund av risk för framtida sjukdomar eller funktionsnedsättningar – så kallad genetisk diskriminering.
Detta är ett juridiskt område som kommer att bli allt mer aktuellt i takt med att den medicinska kunskapen om vår arvsmassa ökar och att genetiskt testning blir vanligare.
I våras genomförde centret därför ett seminarium i Europaparlamentet och där aktuell forskning inom området presenterades för politiker och andra berörda. För Quinn är detta ett skolexempel på ”Scholarship in action”.

Avslutningsvis frågar jag Gerard Quinn hur Sverige kan återta sin tidigare aktiva roll inom den internationella forskningen och inom funktionshinderpolitiken blir svaret:
– Genom att utveckla nya akademiska miljöer och program med en emancipatorisk agenda!

FN-konventionen

FN-konventionen om rättigheter för personer med funktions­nedsättning antogs av FNs generaförsamling i december 2006.
Sverige underteckande kytonventionen den 30 mars 2007.
I augusti 2012 var antalet stater som undertecknat  153 och antalet stater som hittills  ratificerat konventionen 119.

Taggar: FN-konventionen, mänskliga rättigheter, forskning

Text: admin