Farbod Rezania, Svenskt näringsliv, Patrick Roselin, LO, Åsa Forsell, TCO och Eva Thulin Skantze, SKL, poängterar olika insatser för att öppna arbetsmarknaden för fler.
Först en titt på arbetsmarknadssiffrorna. Enligt statistiken ligger sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga på en lika hög nivå som för personer utan funktionsnedsättning. Dock är arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga dubbelt så stor jämfört med befolkningen i sin helhet.
Det är alltså inte funktionsnedsättningen i sig som gör det svårare att få jobb, utan den nedsatta arbetsförmågan.
Nio procent av befolkningen i åldern 16–64 år uppger att de har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Dessa personer har lägre sysselsättningsgrad och högre arbetslöshet än personer utan funktionsnedsättning. Skillnaden har också ökat över tid. Minst 211 000 personer med nedsatt arbetsförmåga står utanför arbetsmarknaden i dag.
Politikerna talar om att företagen måste ta sitt ansvar och anställa fler personer med funktionsnedsättning. Farbod Rezania arbetar med mångfaldsfrågor på Svenskt Näringsliv, som företräder privata arbetsgivare i Sverige.
– Vi ser ett stort engagemang för frågan hos många av våra medlemmar. Men som företagare är ditt största ansvar verksamheten och lönsamheten, säger Farbod Rezania.
Han pekar på de stora förändringar som skett på arbetsmarknaden sedan 1990-talet. Man räknar med att omkring en halv miljon enklare jobb försvunnit. Normen i arbetslivet är att jobba heltid och kraven och pressen ökar på de som har jobb.
Åsa Forsell är utredare på TCO, som är centralorganisation för 15 fackförbund. Även hon beskriver dagens arbetsmarknad som tuff och slimmad. Nu drar en varselvåg genom Sverige och konkurrensen om jobben hårdnar än mer.
– Men oavsett konjunktur är arbetslösheten bland gruppen med nedsatt arbetsförmåga högre jämfört med andra grupper, säger Åsa Forsell.
Arbetsgivarnas attityder
TCO:s rapportserie ”Jakten på superarbetskraften” visar att arbetsgivare inte vill anställa före detta sjuka eller långtidsarbetslösa. Samtidigt har de tuffare reglerna i sjukförsäkringen gjort att allt fler måste söka jobb.
– Risken är stor att de här personerna tvingas lämna sjukförsäkringen och söka jobb på en arbetsmarknad som inte vill ha dem, säger Åsa Forsell.
Arbetsgivarna bör ta större ansvar för rehabiliteringen och arbetsanpassning, poängterar Åsa Forsell.
– Både när det gäller rehabiliteringen och arbetsmiljön finns stora brister i dag. Men i dag saknas incitament för arbetsgivarna att jobba med detta. TCO diskuterar för närvarande ett system med belöningar för de arbetsgivare som tar sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning. Det kan vara i form av skattesubventioner eller avgiftslättnader, säger Åsa Forsell.
Arbetsmarknaden har förändrats genom att de flesta får jobb via kontakter.
– Bara cirka 30 procent av jobben förmedlas via Arbetsförmedlingen i dag. Då blir det ett problem att personer med nedsatt arbetsförmåga måste gå via Arbetsförmedlingen för att få rätt till stöd för anställning, säger Farbod Rezania på Svenskt Näringsliv.
Han menar att matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare måste bli bättre och gå smidigare. Det är först i mötet mellan arbetsgivare och arbetstagare som man vet om personen passar för jobbet.
– Nu är risken istället att man fokuserar för mycket på funktionsnedsättningen och ersättningsnivån för den nedsatta arbetsförmågan. Arbetssökande kan få vänta upp till ett år på en kodning av arbetsförmågan. Det innan man ens vet om personen har en nedsatt arbetsförmåga i förhållande till arbetsuppgifterna, säger Farbod Rezania.
Han önskar se ett mer aktivt system där personer kan söka, förhandla om villkoren och sen få det stöd de behöver av Arbetsförmedlingen.
Farbod Rezania lyfter fram nystartsjobb som ett bra exempel eftersom de inte behöver förmedlas av Arbetsförmedlingen. Istället är upp till arbetstagaren och arbetsgivaren att komma överens om anställningsvillkoren.
– Vi ser redan i statistiken att fler med lättare funktionsnedsättningar får jobb via nystartsjobben, säger Farbod Rezania.
Patrick Roselin, utredare på LO, menar att parterna på arbetsmarknaden har ett ansvar att tillsammans komma på lösningar för att få fler personer med funktionsnedsättning i arbetet.
– Alla har sitt ansvar. Staten har sitt, parterna sitt. Det är en viktig fråga som måste lösas gemensamt, säger Patrick Roselin.
Arbetsförmedlingen har en viktig uppgift att kontrollera att företagen har bra villkor. Han är kritisk mot nystartsjobben.
– Där har parterna inte samma insyn i löner och villkor. För oss på LO är det viktigt att alla anställda behandlas lika och omfattas av kollektivavtal, säger Patrick Roselin.
Han menar att det krävs fler subventionerade anställningar på den svenska arbetsmarknaden. Men då måste det vara anställningar med schyssta villkor. God arbetsmiljö och bra handledning på arbetsplatsen är viktiga krav.
– Det behövs också en rejäl höjning av lönetaket för lönebidrag. I dagsläget har lönebidragsanställda halkat efter i löneutvecklingen, säger Patrick Roselin.
Sveriges kommuner och landsting, SKL, har nyligen undersökt hur kommuner och landsting arbetar med frågan att erbjuda jobb för personer med nedsatt arbetsförmåga.
– En slutsats är att politiska beslut på högsta nivå är en viktig framgångsfaktor för att öppna arbetsmarknaden för personer med nedsatt arbetsförmåga, säger Eva Thulin Skantze på SKL.
Ett exempel är Gävle kommun som beslutat att kvotera in personer med intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning i kommunens verksamheter. Kommunledningen har tagit beslutet att 1,5 procent av de anställda ska tillhöra målgruppen.
– De här grupperna har absolut svårast att komma in på arbetsmarknaden i dag. Ska det hända något måste vi i kommunen gå före, säger Björn Häägg, arbetsmarknadschef i Gävle kommun.
Det handlar om att leta upp arbetsuppgifter som rationaliserats bort under åren och som kan passa individen. Stödet i form av lönebidrag ger nu trygghetsanställningar för ett 70-tal personer som annars skulle stå utanför arbetsmarknaden.
– Kommunens personalstyrka ska spegla befolkningen och ska den här gruppen få en chans på arbetsmarknaden bör vi gå före, säger Björn Häägg.
AB Sternhammar i Örebro utsågs nyligen till årets arbetsgivare för sitt arbete att öppna arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Företaget som tillverkar produkter till industrin har totalt 25 anställda. Fem av de anställda har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
– Våra medarbetare med funktionsnedsättning har betytt mycket för verksamhetens stabilitet. Vi hade tidigare problem med stor personalomsättning, men det har vi inte längre, säger företagets vd Per Jonsson.
Rekryteringen av de anställda skedde med hjälp av Samhall och det har fungerat bra och smidigt, enligt Per Jonsson. Reglerna och de olika typerna av lönestöd kunde med fördel förenklas, men träffsäkerheten har varit högre när det gäller den här gruppen än för andra anställda.
– Det finns en generell rädsla att anställa i dag och då kan rädslan att anställa personer med nedsatt arbetsförmåga bli ännu större. Men vi har bara goda erfarenheter, säger Per Jonsson.
Den här artikeln har varit publicerad i SHT 1/2013.
Text: admin