I rapporten Funktionshinderperspektiv på museernas arbete, har 72 statliga museer, länsmuseer och specialmuseer och funktionshinderrörelsen fått svara på hur man arbetar med funktionshinderfrågorna idag och vad som gjorts tidigare.
Svaren visar att personer med funktionsnedsättning tillhör de som sällan syns eller är representerade när museer i sina fasta utställningar gestaltar människors liv genom tiderna.
Museerna svarar visserligen genomgående att man vänder sig "till alla" men för att "alla" ska kunna delta krävs, förutom generella åtgärder, ibland speciella anpassningar, konstateras i rapporten.
Samtidigt visar svaren att museerna i framtiden vill bli bättre och förändra detta.
Medvetenheten vid museerna om att man måste vara öppen för flera perspektiv börjar växa fram. Genus- och mångfaldsfrågorna ökar stadigt och med det tycks även intresset för funktionshinder ha blivit större, skriver rapportförfattarna Diana Chafik och Claes G Olsson.
– Funktionshindermedvetenheten är betydligt lägre hos museerna än genus- och mångfaldsmedvetenhet i övrigt. Museernas funktionshindermedvetenhet har än så länge mest handlat om att uppmärksamma tillgänglighetsbrister och bemötandeaspekter i sin verksamhet. Att samla in, dokumentera och gestalta hur funktionshindrades liv sett ut och ser ut, samt att integrera det i vår allmänna historiebeskrivning sker sällan, skriver Diana Chafik och Claes G Olsson.
På listan vad museerna behöver göra står bland annat:
- Att bättre synliggöra levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning och samhällets synsätt och åtgärder ur ett historiskt och samtida perspektiv.
- Förbättra dokumentationen och skapa en bättre sökbarhet i samlingarna.
- Öka kunskapen om föremål relaterade till funktionshindrades liv och erfarenheter och synliggöra föremålen i sin kontext.
- Inkludera personer med funktionsnedsättning innehållsmässigt i utställningar .
- Fortsätta förbättra den fysiska tillgängligheten och uppdatera informationen så att den når alla.
En ökad medvetenhet och kunskap om både hinder i samhället och om funktionsnedsättningar liksom mer utbildning är ytterligare exempel på vad som skulle förbättra museerna på området.
Rapporten:Funktionshinderperspektiv på museernas arbete
Rapport och diskussionsunderlag inom ramen för Handikapphistoria i kulturarvet – HAIKU. (Diana Chafik fil.mag. Claes G Olsson fil.dr)
Taggar: handikapphistoria, funktionshinderrörelsen
Text: admin