Tsunamikatastrofens scenarier från Japan strömmar mot oss med en sådan våldsamhet och omedelbarhet att vi alla på ett självklart sätt engageras starkt. Vi har nu börjat vänja oss vid att reportrar står mitt i skeendet och ger oss kontinuerliga ögonblicksbilder och analyser.
Bilderna som tonar fram i våra TV-rutor överträffar de värsta domedagsfilmer som producerats. Det förefaller som om vi i början av varje år konfronteras med nya katastrofer. I Japan späder kärnkraftshaverier och läckage på skräckscenariot.


Utöver den starka oro jag känner för den akuta katastrofen som härjar i Japan och vad det medför för dess befolkning så gnager även en förut väckt fasa för vad som händer i Khadaffis Libyen. Det ser ut som att Khaddafi kraftfullt och hänsynslöst håller på att återta sitt järngrepp över sitt plågade folk. Vi får inte släppa fokus på folkets rättmätiga kamp för frihet i Libyen.

För snart två år sedan besökte jag Rwanda för att etablera ett samarbete mellan funktionshinderrörelsen där och den svenska. Vi samtalade med människor som drabbats vid folkmordet 1994, många var det som skadades med bestående funktionsnedsättningar.
Vi besökte museer som skulle få oss att inse att vi har ett ansvar för att ingripa kraftfullt för att förhindra att folkmord och massaker av en befolkning upprepas.


Nu gäller det Libyen och vi vet från Rwanda att det tar endast några månader att mörda nästan en miljon människor. Med den systematik och vansinne som präglar Khaddafis agerande kommer det att gå snabbare och osannolikt kommer många att drabbas.
Kan vi bara stå och titta på? Vad säger de svenska politiker som här om året besökte Rwanda, måste inte Sverige agera?


För den som har ett internationellt intresse och vill engagera sig finns det flera möjligheter. För oss som är verksamma inom funktionshinderrörelsen finns en plattform genom Shia, en paraplyorganisation som har 30 medlemsorganisationer. Vårt arbetssätt är att genom partnerskapsutbyte med våra systerorganisationer i fattigare delar av världen stärka funktionshinderrörelsen.
Vi inriktar vårt samarbete på att dela med oss av de erfarenheter vi har i respektive land. Detta stärker vår motivation och kapacitet för att förbättra levnadsvillkoren för oss som lever med funktionsnedsättningar. Den konvention som FN antog för ett par år sedan ”Rättigheter för personer med funktionsnedsättningar” är ett viktigt verktyg för att arbeta för mänskliga rättigheter.

Vi arbetar även för att människor med funktionsnedsättningar ska bli synliga och få del av de hjälpinsatser som sätts in i katastrofsituationer av det slag som inleder min artikel. Vi samarbetar därför med MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att hitta modeller och verktyg så att människor med funktionsnedsättningar inte bara drabbas likt andra av katastrofer utan även involveras i det hjälp- och uppbyggnadsarbete som sätts in.

Roland Håkansson är ordförande i Shia, handikapprörelsens paraplyorganisation för internationellt utvecklingssamarbete.

Den här artikeln har följande taggar:
världen, Shia, Roland Håkansson

Text: admin